Nya tag

Börjar känna mig som en människa igen efter att ha legat däckad i en vecka. Inte nog med att jag hade lunginflammation, fick dessutom extra pencillin efter några dagar när jag inte blev bättre på grund av att jag hade halsfluss också - det är då man känner att man lever!

Doktorn ville inte att jag skulle jobba idag utan först imorgon och då är det nya tag som gäller! Sedan är det inte lång tid kvar innan flyttlasset drar till Sverige. Spännande!

Tog en väska och lite packning med mig och satte mig i en taxi i söndags kväll och har huserat hos mamma o pappa på deras hotell ett par nätter. De har alltså legat vid poolen och njutit av värmen om dagarna medans de haft mig i tryggt förvar nerstoppad i sängen på hotellrummet. Vilken deal.
Känns inte bittert.

Lunginflammation

Det har varit en ganska tung och hård säsong, men det har funnits ett ljus i tunneln hela vägen. Det som skulle bli den bästa tiden S. 2010! Reunion Team Kinder!!

Så vad händer? Här går vi och väntar, och längtar hela säsongen. Det är helt underbart att träffa alla och vi har det bara så bra! Men jag då? Jo, jag blev sjuk för 2,5 vecka sedan, ont i halsen, hosta osv osv. Var riktigt dålig första dagarna men jobbade ändå. Sedan har jag liksom aldrig riktigt blivit bra igen, speciellt hostan har inte velat gett med sig och jag har haft lite problem med att dra djupa andetag. Men i tisdags morse är det bara Big Time återfall! Det var lite frågan om jag skulle ta mig ut sängen på morgonen med alla krämpor, men jag lyckades. Gick på jobbet och arbetade mitt pass, 12-20. Gick på Ipren hela dagen och gav återbud till middag på kvällen. När jag kom hem blev det bara värre och värre, febern steg hela tiden och jag sov jättedåligt pga feberfrossa som inte ville ge sig. Inget jobb Onsdag, igår alltså. Istället gick jag till doktorn och fick konstaterat att jag hade allvarlig lunginflammation. Fick en spruta i skinkan, han frågade först om jag var rädd och om jag skulle grina men nej nej, jag är ju hyffsat tuff så länge det inte kommer till att ta hand om mycket blod och sådär. Men hade jag vetat vad jag vet nu hade jag vägrat! Det gjorde svinont!! Sved som tusan och jag är fortfarande lite öm... Haha. Men det var febernedsättande och han sa att jag gått runt med feber i flera veckor förmodligen utan att märka det och att det var farligt och nu måste vi verkligen få bort den. Så jag har fått ställt klockan mitt i natten och sådant eftersom jag ska ta medicin var tredje timme. Puhaa!

Han blev ganska orolig doktorn verkade det som och jag fick hans privata mobilnr som jag kunde ringa så fort det var något. Sedan ska vi ha en dejt imorgon igen. Idag känner jag mig fortfarande jättedålig så jag HOPPAS HOPPAS HOPPAS att det har vänt tills imorgon. Alla vänner som är här nu och mamma o pappa som kommer på söndag... JAG HAR INTE TID ATT VARA SJUK!! När det äntligen händer en massa kul liksom. :(

Fantastisk Doktor by the way. Han frågade helt spontant om jag har problem med magen, om det bränner? Hmm, ja svarade jag men det är ju bara den vanliga magkatarren, stress liksom. "Yes, I can see that i your eyes". Så pga det och att jag fick en riktig hästkur pencillin så fick jag magtabletter också. Dock är magen inte helt okej ändå, tror det beror på pencillinet, är lite lätt illamående nästan hela tiden.

Sedan ringde doktorn till mig idag för att höra hur det var, bara för att han var orolig och ville höra om det hade vänt eftersom det tydligen var ganska allvarligt. Åh sötaste doktorn! Man blir ju varm i hjärtat alltså. Så Mammsen - jag är i trygga händer tills du kommer på söndag. :)

Jag fick också besök av sötaste vännerna ikväll, de invarderade mitt rum så att jag fick lite sällis iaf, även om jag är så sjuk att jag inte orkar göra något och blir anfådd av minsta lilla så blir jag också uttråkad av att bara ligga här.

Men nu ska jag sova så att jag kan bli frisk och njuta lite av min sista tid här på Rhodos och av alla underbara människor som är här just nu!! <3

I mina tankar

Får helt enkelt erkänna att jag varit extremt dålig på att blogga på sista tiden. Igen. Jag får nog klassas som periodare.

Jag ursäktar mig med att jag haft en hel del annat i tankarna. Förutom extremt mycket jobb och ständig trötthet så börjar det verkligen närma sig med stormsteg nu. Dagen med stort D. Dagen då jag flyttar tillbaka till Sverige. Det känns otroligt spännande, enormt vemodigt och väldigt märkligt.

Under 2,5 års tid har jag levt ute i världen, avskärmad från allt som händer hemma. Jag har absolut ingen koll på någonting längre. Jag har ingen aning om vad som händer i världen. Hur det går i rättegången mot den där polischefen hemma i Sverige? Han puckot. När är det dags att välja? Det ar ju valår, inte sant? Vad händer i Desperate Housewives och vem har vunnit Idol sista åren? Det är helt galet hur mycket man missar när man inte bor i Sverige, och efter en tid tappar man ganska snabbt intresset av att kolla Aftonbladet och Expressen för att hänga med lite, det känns lite meningslöst efter ett tag eftersom ens liv ligger så pass långt ifrån den vardagen.

Just nu håller alla mina kollegor på med ansökningarna inför vinterdestinationen och det känns SÅ konstigt och vemodigt att jag inte ska söka. På ett sätt är det skönt att jag vet vad jag ska göra, men när man går igenom listan över lediga positioner så kommer ju självklart tanken upp ändå. Har jag gjort rätt val? Är jag redo att åka hem? Men det tror jag verkligen att jag är. Det har varit en hård säsong, just nu jobbar jag på sista energin och längtar också väldigt mycket till att komma hem och vila upp mig lite och återanpassa mig till vardagen innan kursen börjar. Jag har biljetten hem och flyget går till TRD 12 september. Exagt en månad månad kvar idag. Pirr.

Men mycket ska hinnas med innan det och tiden kommer att gå fort!

Imorgon kommer söta Eline på besök. På söndag kommer käraste Milena, Christina och Dunja! Det blir fantastiskt. Nästa söndag kommer mammsen o pappsen och Östen o Eva ner. Det ska också bli underbart. Samma vecka kommer Anna som vi jobbade med på Grancan ner - så vad ska jag säga - mycket kul som händer! Och första veckan i September kommer Jacob (också GC-kollega) över från Marmaris en dag för en dubbeldejt med mig, Tessan o Daniel. Samma vecka kommer bästa Kristine som jag arbetade med min första säsong, vi han bara med en promenad tillsammans till min transferbuss när hon var här i juni eftersom jag skulle hem på semester! Så otroligt mycket att se fram emot med andra ord! Tiden kommer att flyga! Sedan när jag kommer hem ska jag (egentligen min syster, men man behöver ju inte märka ord) få en bebis nästan på en gång! :-)


Jag har också stora planer på att åka en sväng till Danmark under min lediga tid innan kursen startar. För där finns nämligen det som trots allt tagit upp störst del av mina tankar på sista tiden... <3





Svenskarna festar loss på Rhodos


http://tv.expressen.se/nyheter/Utrikes/1.2084792/svenskarna-festar-loss-pa-rhodos


Börjar kännas som att jag gjort mitt....

RSS 2.0