Back to Bangkok
Hemma igen! Sa kanns det. Nu ar vi i Bangkok och har traffat en valdigt trevlig tjej fran Australien som vi bor med just nu. Vi stod och laste i var Lonely Planet pa Kho San Road nar hon kom fram med sin ryggsack och undrade om vi hittade nat. Hon var ocksa ute efter att leva sa billigt som mojligt sa vi erbjod henne att dela rum med oss. Sa nu bor vi passande nog pa Budget Guesthouse. Ingen egen toa eller duch, men rent sa det kanns helt ok anda.
Sedan nar jag och AnnaMia stod och kopte frukt sa kommer ett helt gang med Sundsvallsbor gaende! Herregud, hela ganget Linda, Erika, Malin och Peete! Det kandes helt sjukt. Innan dess hade vi aven hunnit med att traffa Adrian, kanadensaren vi traffade i Saigon. Han var typ den forsta vi sag, helt galet det med!
Vi kande oss bara lite bittra over att vara tvugna att aka hem idag, men vi hade bokat flyg innan vi insag hur mycket vi gillade Hanoi. (Trots puckade och fifflande taxi-chaufforer. De ar aterkommande.) I overmorgon aker vi upp till Kanchanaburi for att titta pa tigrar och sedan fortsatter var resa mot Chang Mai. Jag kan nastan inte vanta pa tigrarna...
Sedan nar jag och AnnaMia stod och kopte frukt sa kommer ett helt gang med Sundsvallsbor gaende! Herregud, hela ganget Linda, Erika, Malin och Peete! Det kandes helt sjukt. Innan dess hade vi aven hunnit med att traffa Adrian, kanadensaren vi traffade i Saigon. Han var typ den forsta vi sag, helt galet det med!
Vi kande oss bara lite bittra over att vara tvugna att aka hem idag, men vi hade bokat flyg innan vi insag hur mycket vi gillade Hanoi. (Trots puckade och fifflande taxi-chaufforer. De ar aterkommande.) I overmorgon aker vi upp till Kanchanaburi for att titta pa tigrar och sedan fortsatter var resa mot Chang Mai. Jag kan nastan inte vanta pa tigrarna...
Sjukhusbesok i Nha Trang
Vilket aventyr! Igar morse efter att vi skumpat pa en buss hela natten fran Saigon till Nha Trang sa skaffade vi oss ett hotellrum och jag gick och kissade. Onodig information kan man tycka, men det kom typ bara blod och gjorde sa ont sa att jag nastan dog. Sa da var det bara att aka till Sjukhuset! Vi som hade tankt sloa och bada och sola och kanske sova en stund innan vi tog tag i aventyren den dagen.
Pa sjukhuset sa fick jag hjalp pa en gang, lakaren kunde ingen engelska och inte sjukskoterskorna heller, de stapplade sig verkligen fram med nagot ord i taget. Men jag har nog anda aldrig varit med om att fa snabbare hjalp i Sverige! Pa en gang satte de igang! Forst tog de tempen och sedan forstatte de med att ta blodprov pa mig. Hualigen tankte jag, tank om jag far HIV eller dor av smartan, men som som skoterskan sa, det kandes inte mer an ett myggbett. Och Sprutan var ny och steril, tack och lov! :) Sedan fick vi folja med en annan skoterska till en annan avdelning dar de gjorde ultraljud, men darifran skickade de ivag mig med order om att dricka jattemycket och sedan komma tillbaka om ca 2 timmar eftersom blasan var tom sa hon inte kunde se nagot. Samma gallde urinprovet. Sa det var bara att ge sig ivag! Frukost tankte vi och at lite nudelsoppa med kyckling och jag drack tills jag nastan sprack! (Antligen lite fina rim!)
Nar vi kom tillbaka till sjukhuset sa fick jag ganska snart gora ultraljudet och det sag ut som att urinblasan var infekterad vad vi forstod (Jag hade ju redan gett mig sjalv diagnosen urinvagsinfektion i samband med mina tidigare plagsamma droppar.) Men de ville vanta pa blodprovet och pa urinprovet. (Det var ett aventyr i sig, jag fick kissa i en liiiiten flaska med en oppning pa kanske 5mm. LATT!) Sa vi fick aterigen ge oss ivag en svang. Vi akte tillbaka till hotellrummet en stund och at lite till, youghurt och lite kex med ost. "Den glade kon" ar en hojdare har! Finns overallt. :)
Nar vi sedan gav oss tillbaka till sjukhuset aterigen efter en hemsk diskussion med en puckad taxichauffor sa hade mina provsvar kommit. Och vad vi forstar sa ar det urinvagsinfektion som ar problemet. Sa nu ater jag 6 piller morgon och kvall plus ett pa eftermiddagen. Mitt kiss blir aven gront av alla piller sa AnnaMia ar lite avis. Nar vi vantade pa att lakaren skulle komma och beratta hur det var och sadar sa bara satt han och stirrade ratt fram, kollade pa nagot papper nagon gang, och forsatte stirra. Sa vi passade pa att ta ett kort pa honom fran det "undangomda" stallet vi satt pa. (Har snackar vi inga rum dar man blir undersokt eller, som hogst ett skynke pa
ena sidan. :)) Har nedan kan ni se hur mycket piller jag ska stoppa i mig pa en vecka samt kvallsransonen. Ovan namnda doktor tror jag att ni alla kommer att forsta vem det ar.
For att aterga till tiden innan aventyren och upplevelserna borjade pa riktigt sa gjorde vi faktiskt Saigon ocksa. Vi gick ut for att ta nagra ol (ett aterkommande tema) och det slutade med att vi kom hem pa morgonkvisten. Roligt hade vi i alla fall! Vi satt och drack ett par ol helt oskyldigt nar servitrisen kommer fram med tva till, da var det ett par killar som hade skickat ett par ol till oss. Jajja, tankte vi, orka ga dit och satta oss? Sedan tog det inte sarskillt lang stund innan samma servetris kommer fram med en lapp! Det stod nat i stil med "What's our best ice-breaker? What about a polarbear on thin ice?" sa vi skickade tillbaka att vi kanske inte skulle skriva en lapp, men sa gar vi inte i tvaan heller! Hursomhellst sa gick vi over och det var ett par riktigt trevliga killar faktiskt, Simon and Garfunkel. Eller kanske Adrian. :) (Och ja, jag kanner mig som en bilforsaljare nar jag sager ett par riktigt trevliga killar.) Men de var trevliga och efter ett tag sa gick vi upp pa overvaningen och dansade, jag fjantade runt som vanligt och latsades att jag var Beyonce och blev nastan stalkad pa kopet. Nar vi tillslut bestamde oss for att ga (vi skulle till krigstunnlarna pa morgonen efter, 8.00 skulle bussen hamta oss och vi skulle checka ut innan och hade inte ens borjat packa ihop oss) sa foljde en kille med ner och berattade att "I love you, I need you, I can't leave whitout you", jag forsokte forsakra honom om att han nog skulle overleva, men han trodde nog inte det for sedan foljde de efter oss nar vi borjade ga till vart guesthouse, sa vi vande om och funderade pa att hamta vara nya vanner, Kanada-Adrian och lilla tyska Simon, men vi sprang in och gomde oss pa ett stalle dar man kunde boka turer istallet nar de kollade bort, och dar latsades vi att vi funderade pa att aka pa city-turen men ville fundera. Sa vi kom tilslut hem i tryggt och sakert.)Hemma hade vi kvar en massa rester av vart daliga-vader-frossande sedan dagen innan sa vi forstatte med det en stund innan vi gick och lade oss.
Dagen efter var vi ju som sagt och kollade pa krigstunnlarna. Verkligen intressant.
Och roligt...
Pa sjukhuset sa fick jag hjalp pa en gang, lakaren kunde ingen engelska och inte sjukskoterskorna heller, de stapplade sig verkligen fram med nagot ord i taget. Men jag har nog anda aldrig varit med om att fa snabbare hjalp i Sverige! Pa en gang satte de igang! Forst tog de tempen och sedan forstatte de med att ta blodprov pa mig. Hualigen tankte jag, tank om jag far HIV eller dor av smartan, men som som skoterskan sa, det kandes inte mer an ett myggbett. Och Sprutan var ny och steril, tack och lov! :) Sedan fick vi folja med en annan skoterska till en annan avdelning dar de gjorde ultraljud, men darifran skickade de ivag mig med order om att dricka jattemycket och sedan komma tillbaka om ca 2 timmar eftersom blasan var tom sa hon inte kunde se nagot. Samma gallde urinprovet. Sa det var bara att ge sig ivag! Frukost tankte vi och at lite nudelsoppa med kyckling och jag drack tills jag nastan sprack! (Antligen lite fina rim!)
Jag vill varna kansliga blogglasare for kommande bilder som kan uppfattas som stotande.
Barn bor se dem i Vuxens sallskap.
Barn bor se dem i Vuxens sallskap.
Nar vi kom tillbaka till sjukhuset sa fick jag ganska snart gora ultraljudet och det sag ut som att urinblasan var infekterad vad vi forstod (Jag hade ju redan gett mig sjalv diagnosen urinvagsinfektion i samband med mina tidigare plagsamma droppar.) Men de ville vanta pa blodprovet och pa urinprovet. (Det var ett aventyr i sig, jag fick kissa i en liiiiten flaska med en oppning pa kanske 5mm. LATT!) Sa vi fick aterigen ge oss ivag en svang. Vi akte tillbaka till hotellrummet en stund och at lite till, youghurt och lite kex med ost. "Den glade kon" ar en hojdare har! Finns overallt. :)
Nar vi sedan gav oss tillbaka till sjukhuset aterigen efter en hemsk diskussion med en puckad taxichauffor sa hade mina provsvar kommit. Och vad vi forstar sa ar det urinvagsinfektion som ar problemet. Sa nu ater jag 6 piller morgon och kvall plus ett pa eftermiddagen. Mitt kiss blir aven gront av alla piller sa AnnaMia ar lite avis. Nar vi vantade pa att lakaren skulle komma och beratta hur det var och sadar sa bara satt han och stirrade ratt fram, kollade pa nagot papper nagon gang, och forsatte stirra. Sa vi passade pa att ta ett kort pa honom fran det "undangomda" stallet vi satt pa. (Har snackar vi inga rum dar man blir undersokt eller, som hogst ett skynke pa
ena sidan. :)) Har nedan kan ni se hur mycket piller jag ska stoppa i mig pa en vecka samt kvallsransonen. Ovan namnda doktor tror jag att ni alla kommer att forsta vem det ar.
For att aterga till tiden innan aventyren och upplevelserna borjade pa riktigt sa gjorde vi faktiskt Saigon ocksa. Vi gick ut for att ta nagra ol (ett aterkommande tema) och det slutade med att vi kom hem pa morgonkvisten. Roligt hade vi i alla fall! Vi satt och drack ett par ol helt oskyldigt nar servitrisen kommer fram med tva till, da var det ett par killar som hade skickat ett par ol till oss. Jajja, tankte vi, orka ga dit och satta oss? Sedan tog det inte sarskillt lang stund innan samma servetris kommer fram med en lapp! Det stod nat i stil med "What's our best ice-breaker? What about a polarbear on thin ice?" sa vi skickade tillbaka att vi kanske inte skulle skriva en lapp, men sa gar vi inte i tvaan heller! Hursomhellst sa gick vi over och det var ett par riktigt trevliga killar faktiskt, Simon and Garfunkel. Eller kanske Adrian. :) (Och ja, jag kanner mig som en bilforsaljare nar jag sager ett par riktigt trevliga killar.) Men de var trevliga och efter ett tag sa gick vi upp pa overvaningen och dansade, jag fjantade runt som vanligt och latsades att jag var Beyonce och blev nastan stalkad pa kopet. Nar vi tillslut bestamde oss for att ga (vi skulle till krigstunnlarna pa morgonen efter, 8.00 skulle bussen hamta oss och vi skulle checka ut innan och hade inte ens borjat packa ihop oss) sa foljde en kille med ner och berattade att "I love you, I need you, I can't leave whitout you", jag forsokte forsakra honom om att han nog skulle overleva, men han trodde nog inte det for sedan foljde de efter oss nar vi borjade ga till vart guesthouse, sa vi vande om och funderade pa att hamta vara nya vanner, Kanada-Adrian och lilla tyska Simon, men vi sprang in och gomde oss pa ett stalle dar man kunde boka turer istallet nar de kollade bort, och dar latsades vi att vi funderade pa att aka pa city-turen men ville fundera. Sa vi kom tilslut hem i tryggt och sakert.)Hemma hade vi kvar en massa rester av vart daliga-vader-frossande sedan dagen innan sa vi forstatte med det en stund innan vi gick och lade oss.
Dagen efter var vi ju som sagt och kollade pa krigstunnlarna. Verkligen intressant.
Och roligt...
Fran Kambodja till Vietnam
Vi andrade vara planer ganska hastigt sa nu ar vi i Vietnam! Sitter pa ett internetcaf'e nu, regnet oser ner utanfor och anskan gar sa hart att jag hela tiden sitter och sager till AnnaMia att jag inte vagar sitta kvar, men alla andra sitter ju har sa hon tror inte det ar nagon fara. Vi har aven teorin om att de andra som sitter har ocksa ar ignoranta och okunniga. Men vad ska man gora, regnet oser verkligen ner, pa bara nagra minuter sa blev gatan helt oversvammad och folk som gar omkring har utanfor vadar fram. Samtidigt som det blixtrar i samma sekund som det mullrar. Scary! Sa vi har med andra ord inte jattestor lust att ta oss till varat Guesthouse, som forovrigt ar det renaste stallet vi bott pa! Det kanns som en valkommen omvaxling. :)
Jag kanske ska ta och beratta lite om Kambodja ocksa! Som min kara storasyster Ika skrev i en kommentar har nedanfor har jag ju inte hunnit uppdatera sa mkt for min lilla familj torterar mig pa MSN sa fort jag loggar in! :) (Jag har ju dessutom forsokt lagga ut lite bilder men det tar ju sadan tid att man nastan dor lite undertiden...) Hihi, fast det ar ganska roligt. Och jag maste saga att sarskillt mamma har verkligen avancerat i anvandningen av MSN. :) Med andra ord far ni garna forsatta! :)
I Kambodja stannade vi i drygt en vecka. Forst sov vi tva natter i Phnom Penh. Vi var till "dodens falt", vilket var forskrackligt och jag ar ju ganska kanslig sa jag kunde ju inte halla tararna tillbaka. Men nar de berattar hur det var och hur manga kroppar man hittat i massgravarna som vi stod framfor och hur de hade gatt tillvaga for att doda alla barn osv sa ar det svart att inte lata bli. Man kan ju fraga sig varfor man utsatter sig for detta men det var intressant ocksa, och det ar val lite sa att folk behover fa saker berattade for sig sa att historien inte ska upprepas, varken dar eller nagonannanstans. Folk behover nag blir lite mer medvetna helt enkelt om hur det kan ga till och hur grymma manniskor kan vara. Vi var aven pa ett museum i samma amne, "Toul Sleng", det var i byggnader som tidigare hade varit en skola och som de under kriget hade anvant som fangelse. Forskrackligt aven det.
Vi hade i alla fall roligt i Phnom Penh ocksa! Sista kvallen sminkade vi oss till och med nar vi skulle ut och ata middag for vi tankte kanske ta nagra ol och sadar och det slutade med att vi inte kom hem forran fem pa morgonen! Vi hade fatt tips av en kille som hade en resturang som vi hade atit lunch pa pa dagen om ett stalle vid Lakeside som hade bra mat, "La dolce vita", sa vi satte oss i en tuktuk och nar vi ar pa vag sa kor en annan tuktuk forbi oss, med en ganska sot kille som kollade pa oss som om han inte sett tjejer pa flera ar och vande sig om i sin tuktuk och kollade, det var ganska roligt. Och sedan hittade inte var tuktuk-forare ratt resturang och ingen annan heller och da stod tidigare namna kille pa samma stalle som varan tuktuk stannat pa och tyckte att vi sag forvirrade ut sa han erbjod oss att folja med till ett annat stalle och gora sallskap med honom och hans vantande kompisar. Sa vi gjorde det och pa sa satt hittade vi den basta resturangen dar! "Lazy Gecko" har supermat och mysig atmosfar. (Sa dar hann vi bli stammisar senare :)) Vi fick en trevlig utekvall och hittade trevliga tillhall sa jag tror det var den kvallen som forandrade varan syn pa Kambodja. Sa vi kanske sminkar oss nagon fler gang. ;) (Aven om AnnaMia blev sa lacker att myggen nastan at upp henne.)
Pa bussresan mot Siem Reap blev vi varse om att tutande chaufforer ar nat man far rakna med. Aven valdigt hog volym pa elandiga kambodjanska filmer samt pa forskracklig musik. Det hjalper inte ens med MP3! Dock hade vi en valdigt... speciell upplevelse pa ditresan ocksa. En jatteproper ung tjej som sitter pa satet mittemot vart tar i borjan av resan upp en gigantisk, torkad fisk! Den sitter hon och sliter i och gnager pa i princip hela vagen, en sex timmars lang bussresa. Det var valdigt knepigt.
Hursomhellst, I Siem Reao fanns det en jattebra marknad, "Old Market" dar vi passade pa att shoppa lite. Nat maste man ju ha med sig hem ocksa, minnen racker ju inte hur lange som hellst ;) Dessutom akte vi ju till templen dar, Angkor Wat och nagra fler. Och jag hade val kunnat hoppa pa en mina (de kor med min-humor i kambodja vet ni) nar batteriet tog slut i min kamera efter 4 bilder. Da hade jag konnat borja grata. Som tur var fick jag ett par ganska fina bilder i alla fall, och alla ruiner ser ju typ lika ut. Haha. Na det var faktiskt ganska sa tufft anda, speciellt nagra trad som vaxte pa ruinerna, och deras rotter. Det var sjukt cool, bilder kommer. AnnaMias kamera fungerade ju sa jag fick knappa lite med den och hon tog ju ocksa massor!
Helt plotsligt andrade vi planerna och bestamde oss for att aka till Vietnam nar vi anda ar sa nara, sa vi akte ner till Phnom Penh igen och darifran buss till Saigon. Vi kom hit i forrgar och hittills har vi trivts riktigt bra! Det var sa langesedan vi fick bada i denna hettan sa igar akte vi till ett Vattenland, det var ganska roligt och skont att fa bada lite. Vi borjade aven misstanka att jag ar lik nagon kandis har for en kambodjansk kille insisterade pa att fa ta ett foto av mig och honom, och hamtade varsta fotografen och tvingade med mig upp till starten av en av vattenrutschkanorna (som forovrigt var hemsk, bade AnnaMia och jag trodde att vi skulle do innan vi var nere och nar vi val var nere och hamtade antan sa blottade jag mitt hogra brost) sa att vi skulle fa lite utsikt pa kortet. Dessutom kollar alla sa konstigt pa mig och flinar upp sig och sadar. Idag har vi dock inte markt av det sarskillt mycket. Sa jag kanske bara hade nat kanstigt i ansiktet igar.. Vi far val se.
Jag kommer att uppdatera inlagget nedan med bilder samt detta inlagg, men min kamera dog igen nu. Det verkar vara aterkommande, batteriet ar jag inte sa nojd med. Inte med min telefons heller. Hualigen.
Jag kanske ska ta och beratta lite om Kambodja ocksa! Som min kara storasyster Ika skrev i en kommentar har nedanfor har jag ju inte hunnit uppdatera sa mkt for min lilla familj torterar mig pa MSN sa fort jag loggar in! :) (Jag har ju dessutom forsokt lagga ut lite bilder men det tar ju sadan tid att man nastan dor lite undertiden...) Hihi, fast det ar ganska roligt. Och jag maste saga att sarskillt mamma har verkligen avancerat i anvandningen av MSN. :) Med andra ord far ni garna forsatta! :)
I Kambodja stannade vi i drygt en vecka. Forst sov vi tva natter i Phnom Penh. Vi var till "dodens falt", vilket var forskrackligt och jag ar ju ganska kanslig sa jag kunde ju inte halla tararna tillbaka. Men nar de berattar hur det var och hur manga kroppar man hittat i massgravarna som vi stod framfor och hur de hade gatt tillvaga for att doda alla barn osv sa ar det svart att inte lata bli. Man kan ju fraga sig varfor man utsatter sig for detta men det var intressant ocksa, och det ar val lite sa att folk behover fa saker berattade for sig sa att historien inte ska upprepas, varken dar eller nagonannanstans. Folk behover nag blir lite mer medvetna helt enkelt om hur det kan ga till och hur grymma manniskor kan vara. Vi var aven pa ett museum i samma amne, "Toul Sleng", det var i byggnader som tidigare hade varit en skola och som de under kriget hade anvant som fangelse. Forskrackligt aven det.
Vi hade i alla fall roligt i Phnom Penh ocksa! Sista kvallen sminkade vi oss till och med nar vi skulle ut och ata middag for vi tankte kanske ta nagra ol och sadar och det slutade med att vi inte kom hem forran fem pa morgonen! Vi hade fatt tips av en kille som hade en resturang som vi hade atit lunch pa pa dagen om ett stalle vid Lakeside som hade bra mat, "La dolce vita", sa vi satte oss i en tuktuk och nar vi ar pa vag sa kor en annan tuktuk forbi oss, med en ganska sot kille som kollade pa oss som om han inte sett tjejer pa flera ar och vande sig om i sin tuktuk och kollade, det var ganska roligt. Och sedan hittade inte var tuktuk-forare ratt resturang och ingen annan heller och da stod tidigare namna kille pa samma stalle som varan tuktuk stannat pa och tyckte att vi sag forvirrade ut sa han erbjod oss att folja med till ett annat stalle och gora sallskap med honom och hans vantande kompisar. Sa vi gjorde det och pa sa satt hittade vi den basta resturangen dar! "Lazy Gecko" har supermat och mysig atmosfar. (Sa dar hann vi bli stammisar senare :)) Vi fick en trevlig utekvall och hittade trevliga tillhall sa jag tror det var den kvallen som forandrade varan syn pa Kambodja. Sa vi kanske sminkar oss nagon fler gang. ;) (Aven om AnnaMia blev sa lacker att myggen nastan at upp henne.)
Pa bussresan mot Siem Reap blev vi varse om att tutande chaufforer ar nat man far rakna med. Aven valdigt hog volym pa elandiga kambodjanska filmer samt pa forskracklig musik. Det hjalper inte ens med MP3! Dock hade vi en valdigt... speciell upplevelse pa ditresan ocksa. En jatteproper ung tjej som sitter pa satet mittemot vart tar i borjan av resan upp en gigantisk, torkad fisk! Den sitter hon och sliter i och gnager pa i princip hela vagen, en sex timmars lang bussresa. Det var valdigt knepigt.
Hursomhellst, I Siem Reao fanns det en jattebra marknad, "Old Market" dar vi passade pa att shoppa lite. Nat maste man ju ha med sig hem ocksa, minnen racker ju inte hur lange som hellst ;) Dessutom akte vi ju till templen dar, Angkor Wat och nagra fler. Och jag hade val kunnat hoppa pa en mina (de kor med min-humor i kambodja vet ni) nar batteriet tog slut i min kamera efter 4 bilder. Da hade jag konnat borja grata. Som tur var fick jag ett par ganska fina bilder i alla fall, och alla ruiner ser ju typ lika ut. Haha. Na det var faktiskt ganska sa tufft anda, speciellt nagra trad som vaxte pa ruinerna, och deras rotter. Det var sjukt cool, bilder kommer. AnnaMias kamera fungerade ju sa jag fick knappa lite med den och hon tog ju ocksa massor!
Helt plotsligt andrade vi planerna och bestamde oss for att aka till Vietnam nar vi anda ar sa nara, sa vi akte ner till Phnom Penh igen och darifran buss till Saigon. Vi kom hit i forrgar och hittills har vi trivts riktigt bra! Det var sa langesedan vi fick bada i denna hettan sa igar akte vi till ett Vattenland, det var ganska roligt och skont att fa bada lite. Vi borjade aven misstanka att jag ar lik nagon kandis har for en kambodjansk kille insisterade pa att fa ta ett foto av mig och honom, och hamtade varsta fotografen och tvingade med mig upp till starten av en av vattenrutschkanorna (som forovrigt var hemsk, bade AnnaMia och jag trodde att vi skulle do innan vi var nere och nar vi val var nere och hamtade antan sa blottade jag mitt hogra brost) sa att vi skulle fa lite utsikt pa kortet. Dessutom kollar alla sa konstigt pa mig och flinar upp sig och sadar. Idag har vi dock inte markt av det sarskillt mycket. Sa jag kanske bara hade nat kanstigt i ansiktet igar.. Vi far val se.
Jag kommer att uppdatera inlagget nedan med bilder samt detta inlagg, men min kamera dog igen nu. Det verkar vara aterkommande, batteriet ar jag inte sa nojd med. Inte med min telefons heller. Hualigen.
Bildligt talat...
Koh Chang
Koh Wai
Det kommer mera ...
Koh Wai - Koh Maak - Koh Kong - Pnong Peng
Vi akte fran Koh Chang direkt till Koh Wai och dar stannade vi tre natter. Vi bodde i en valdigt enkel hydda men madde hur bra sam hellst. Det finns tva stallen att bo pa pa denna o och vi bodde pa Paradise, och det kandes som att vi hade kommit dit. :) Jordens paradis. Vi langtar redan tillbaka! Trots att det inte finns mer att gora an att bada, snorkla, sova och ata. Hur lungt som hellst. Darifran akte vi till nasta o, Koh Maak. Det var okej, men inte alls som Koh Wai. Det kandes lite som en spokstad eller nat, den var liksom under uppbyggning. Exploateringen hade borjat men inte mer, stranderna var inte vita och mjuka som pa Koh Wai, vattnet var inte lika turkost osv. Byggarbeten holl pa precis overallt och de forberedde sig nog mest infor sasongen sa allt var inte oppet heller. Men det var helt ok anda. Vi lyxade till det och bodde i en valdigt fin Bungalow pa ett stalle som hyrdes av en svensk kille, Peter hette han. En trevlig kille. Och det fanns en trevlig bar bara ett par hundra meter fran dar vi bodde och den hade god mat och valdigt trevlig stamning. Det ar nog den baren/resturangen som vi kommer att sakna fran den on. :)
Vi stannade tva natter pa Koh Maak och sedan ville vi ha aventyr sa vi bestamde oss for att aka till Kambodja eftersom det ligger valdigt nara. Sa nu sitter jag har, i huvudstaden Pnong Peng. Igar akte vi speedboat fran Koh Mak, till fastlandet, sedan akte vi buss till gransen och overnattade pa Otto's place i Koh Kong. Efter att vi blivit totallurade av en "taxi-chauffor" och till sist betalade 800 Bath for taxin, vilket ar nastan 200 kr! Sjukt men vi ville ju ha vara ryggsackar som lag i bagaget osv.. Dessutom var det flera som skulle ha dricks vid gransen for det ena och det andra som de inte sagt nagot om, sa nu later vi ingen gora nat som vi inte kommit overens om ett pris med! Fy sjutton! Otto var i alla fall tysk men trevlig och rummet var lite smaackligt och vi kande oss ganska osakra eftersom det hade varit en ganska omtumlande resa men nu kanns det lite battre. Trots att jag har genomfort mitt livs knepigaste bussresa idag! Efter frukost och nagra sista goda rad pa vagen hos Otto sa spenderade vi ca 7 timmar pa buss mellan Koh Kong och Pnong Peng och jag vet inte hur manga ganger vi bytte buss for att de holl pa att bygga eller renovera broar sa de inte tog sig over och vi fick ga eller aka flotte, en gang akte vi faktiskt flotte med bussen! Lite nervost av och till och jag holl pa att fa ett bryt sista timmarna nar vi satt i en minubuss och han som korde den var helt sanslost inkompetent pa korning, tankte gora och gjorde de galnaste omkorningarna! Och varst av allt - tutade som en galning sa fort det var en moped pa vagen! Det sager kanske inte sa mkt om man inte var dar och vet att det nastan ar bara mopeder pa vagen! Det kryllar av dem! Jag tror vi tar taget upp till Angkor Vat...
Vi stannar nog har i Pnong Peng i ett par natter bara, det ar sa smutsigt och kanns anda osakert har i Kambodja. Dessutom vagar vi inte ata sa mkt eftersom allt kan vara hundar och ormar och insekter. (Khmererna ar helt galna nar de galler mat tydligen.)Vi ska forsoka vara lite kulturella och sadar och aka och kolla pa dodens falt imorgon och sedan blir det ju ruinerna nar vi kommer upp till Angkor Wat.
Blir daligt med bilder nu tyvarr da min kamera ar oladdad sa jag inte kan fora over nagra, ska ladda den ikvall och sedan kommer det mer sa snart jag bara far tillfalle att surfa lite! Kanske redan imorgon, internet var billigt har! ;)
Vi stannade tva natter pa Koh Maak och sedan ville vi ha aventyr sa vi bestamde oss for att aka till Kambodja eftersom det ligger valdigt nara. Sa nu sitter jag har, i huvudstaden Pnong Peng. Igar akte vi speedboat fran Koh Mak, till fastlandet, sedan akte vi buss till gransen och overnattade pa Otto's place i Koh Kong. Efter att vi blivit totallurade av en "taxi-chauffor" och till sist betalade 800 Bath for taxin, vilket ar nastan 200 kr! Sjukt men vi ville ju ha vara ryggsackar som lag i bagaget osv.. Dessutom var det flera som skulle ha dricks vid gransen for det ena och det andra som de inte sagt nagot om, sa nu later vi ingen gora nat som vi inte kommit overens om ett pris med! Fy sjutton! Otto var i alla fall tysk men trevlig och rummet var lite smaackligt och vi kande oss ganska osakra eftersom det hade varit en ganska omtumlande resa men nu kanns det lite battre. Trots att jag har genomfort mitt livs knepigaste bussresa idag! Efter frukost och nagra sista goda rad pa vagen hos Otto sa spenderade vi ca 7 timmar pa buss mellan Koh Kong och Pnong Peng och jag vet inte hur manga ganger vi bytte buss for att de holl pa att bygga eller renovera broar sa de inte tog sig over och vi fick ga eller aka flotte, en gang akte vi faktiskt flotte med bussen! Lite nervost av och till och jag holl pa att fa ett bryt sista timmarna nar vi satt i en minubuss och han som korde den var helt sanslost inkompetent pa korning, tankte gora och gjorde de galnaste omkorningarna! Och varst av allt - tutade som en galning sa fort det var en moped pa vagen! Det sager kanske inte sa mkt om man inte var dar och vet att det nastan ar bara mopeder pa vagen! Det kryllar av dem! Jag tror vi tar taget upp till Angkor Vat...
Vi stannar nog har i Pnong Peng i ett par natter bara, det ar sa smutsigt och kanns anda osakert har i Kambodja. Dessutom vagar vi inte ata sa mkt eftersom allt kan vara hundar och ormar och insekter. (Khmererna ar helt galna nar de galler mat tydligen.)Vi ska forsoka vara lite kulturella och sadar och aka och kolla pa dodens falt imorgon och sedan blir det ju ruinerna nar vi kommer upp till Angkor Wat.
Blir daligt med bilder nu tyvarr da min kamera ar oladdad sa jag inte kan fora over nagra, ska ladda den ikvall och sedan kommer det mer sa snart jag bara far tillfalle att surfa lite! Kanske redan imorgon, internet var billigt har! ;)
Koh Chang
Vi kom till Koh Chang i forrgarkvall och och har sedan dess sallskapat med dem, sa just nu delar jag och annamia boende med tva av dem. Fem av dem ar fran Nederlanderna eller Holland och en ar amerikanska, de lat oss folja med dem forsta natten pa on eftersom vi inte hade ordnat nagot innan och inte hade nagon ny guidebok sa att vi visste vart vi skulle ta vagen. Fast imorgon lamnar vi dem for att aka till Koh Wai istallet, bussen hamtar oss kl. 8 och sedan gar baten kl. 9 sa vi ska nog snart ga hem och lagga oss sa att vi ar utvilade imorgon.
Vi har det gudomligt bra i alla fall. Igar och idag har vi bara badat och njutit av ledighet, sol och varme och det forsatter vi med i nagra dagar till innan vi ska ut pa riktiga aventyr. :)
Allt man kan onska sig
Sitter just nu pa ett internetcaf'e i Bankok med Annamia. Vi har nyss atit, konstiga breda nudlar och kyckling med nagot gront som vi inte kande igen. :) Fast det var ganska gott. Dock lar vi oss av varje sak vi gor sa om tva manader sa kanske vi inte blir riktigt lika lurade som nu, da ar vi forhoppningsvis experter pa allt som har med prutning och priser och sa vidare att gora. Har bokat in oss en natt pa ett hotell, har balkong och pool. Vi ar ju inte sa vana sa vi blev ju ganska lurade, hotellet ar inte direkt i toppskick och poolen tror jag inte ens vi vagar bada i pga alla avgaser osv. Sa vi kan knappt vanta pa att fa komma fram Bankok, aker nog vidare till nagon o for lite sol och bad redan imorgon och stannar i nagra dagar innan vi ger oss av uppat i landet.
Resan gick i alla fall riktigt bra efter lite forseningar och jobbiga vantetider samt lite nonchalans fran flygbolaget. Efter att vi lyckats byta plats med en herre sa hamnade vi bredvid varandra pa mittenraden dar man satt fyra i foljd pa anslutningen mellan Helsinki och Bankok, da visar det sig att de paret som satt dar ocksa ar sundsvallsbor! Frun var till och med fran Ljungaverk och det stod snabbt klart vem hon var och hon kunde ju koppla mig direkt till mamma o pappa osv. Helt galet.
Vi har hela tiden trott att vi snart ska fatta hur nara det ar och sa vidare. Men det har nog inte gatt in an, kanske tills vi aker hem ... :)
AnnaMia och jag visar vara basta hoodminer pa arlanda. Vi var varsta gangsta bland maffian! (Vi akte med Finnair)
Och appropa hood, sahar ensam sag min gamla huvtroja ut nar jag lamade den pa Bankoks flygplats, den hade gjort sitt och det var tid att saga adjo. Aven om det sjalvklart var mycket smartsamt.
Men annars ska jag nog inte klaga som ni ser. Jag har allt man kan onska sig. :)
Packat...
...klart nu och det blir tungt men jag är ändå ganska stolt och tycker att jag har varit vääldigt sparsam i packandet. Det är väl relativt som allting annat och det var ändå jobbigt att bära och sådär och handbagaget har jag inte riktigt fått någon ordning på så jag funderar på att flytta om lite i morgon bitti, så vi får väl se. Nu sova! Innan jag slocknar på plats. Ojojoj, imorgon bär det av. 10.11 går tåget som ska ta mig och AnnaMia mot arlanda och massor av äventyr!
Ses i Thailand!
Ses i Thailand!
Kameraköp nästa
Äntligen är sista dagen på jobbet innan resan över. Jag har väl aldrig varit mer less på dessa dumma kunder, som inte klarar de simplaste saker. Jag har nog inte varit den effektivaste tjejen på jobbet idag. Men tänk bara när jag kommer tillbaka, vilken energi jag ska ha då! ;)
Idag har jag beslutat mig för både att jag ska köpa en kamera innan vi åker, samt vilken kamera. Så imorgon eller kanske på söndag ska jag och Mats, med den magiska Siba-rabatten, till birsta och göra affärer.
Ikväll har jag lyckats övertalat AnnaMia att åka och träna med mig i morgon bitti, så nu blir det sängen. Jag måste ju få lite skönhetssömn också så att jag ser någolunda ung och het ut när vi ska ut och göra stan i morgon kväll.
Nattinatt.
Idag har jag beslutat mig för både att jag ska köpa en kamera innan vi åker, samt vilken kamera. Så imorgon eller kanske på söndag ska jag och Mats, med den magiska Siba-rabatten, till birsta och göra affärer.
Ikväll har jag lyckats övertalat AnnaMia att åka och träna med mig i morgon bitti, så nu blir det sängen. Jag måste ju få lite skönhetssömn också så att jag ser någolunda ung och het ut när vi ska ut och göra stan i morgon kväll.
Nattinatt.
Den ständiga optimisten...
...det måste ju vara jag det. Åtminstone om man pratar tidsoptimist. Jag får liksom ingenting gjort. Nu sitter jag här och gruvar mig för att ta tag i packningen istället för att faktiskt göra det. Har byggt ihop kartongerna, man måste ju som bekant nästan vara ingenjör för att förstå sig på IKEA´s finurliga lösningar. ;) Och nu sitter jag och...förbereder mig. Har såå mycket att göra och börjar inse att det är såå lite tid. Dels måste jag packa väskan, och införskaffa det sista. Måste köpa lite nya underkläder bla. för det är väl i princip det enda man ska ha med sig i mängder vad jag förstår. Så åtminstone en ny bh behöver jag och lite trosor, det är ju inte direkt så det tar mkt plats heller. :) Sedan behöver jag en adaptor så att jag kan ladda mobilen osv. Dessutom så måste jag packa ihop och städa ur lägenheten! Min kära vän Jasmina ska hyra den av mig när jag är borta. Möblerad, i och för sig, men jag måste ju ändå städa ur den, kyl/frys, skafferi, lite skåp osv, och värst av allt - Garderoben och byrån! Mycket att göra som sagt. På lördag ska jag in på Forex och skaffa ett Forex-kort också, det ska vara bra. Och man måste ju säga att vi åker i rätt tid, dollarn kostar ju inte mer än 6,45 nu och enligt dem på Forex är det bäst att ha USD på kortet när man reser i Asien.
Åhh nu börjar det nästan pirra lite, jag som varit så lugn och inte hängt med alls på hur nära det är eller att det faktiskt händer på riktigt. Jag har ingen resfeber nu heller, jag är bara förväntansfull-pirrig! :)
Och jag tror att det bästa av allt är att jag bara har en dag kvar på jobbet innan jag åker! :D
Shit vilket äventyr jag är med om nu! Jag har guidat min mammsi in på MSN så nu sitter vi där och pratar med varandra, vi har lyckats få in min syster Pilla också och Ika är hos henne så nu konverserar vi allihopa genom detta teknikens under - MSN. ;)
Åhh nu börjar det nästan pirra lite, jag som varit så lugn och inte hängt med alls på hur nära det är eller att det faktiskt händer på riktigt. Jag har ingen resfeber nu heller, jag är bara förväntansfull-pirrig! :)
Och jag tror att det bästa av allt är att jag bara har en dag kvar på jobbet innan jag åker! :D
Shit vilket äventyr jag är med om nu! Jag har guidat min mammsi in på MSN så nu sitter vi där och pratar med varandra, vi har lyckats få in min syster Pilla också och Ika är hos henne så nu konverserar vi allihopa genom detta teknikens under - MSN. ;)
8 days and still counting
Okej, dags att ta igen lite. Igen. :) Kollade på grannfejden förut, de sände från Huljen som ligger alldeles nära, i skogen vid Stöde typ. Och shit vilka hemska människor det finns. Det var en äcklig karl som som kallade dit hjälp från Ashberg och co och då visade det sig att han själv var boven i dramat! Tänk att vissa har som enda livsuppgift att göra livet surt för andra. Bara förstöra och hitta på smågrejer som inte kan ha någon betydelse för honom alls, endast för att jävlas. Hualigen, ibland undrar man ju om vi inte borde sätta upp lite minimumkrav för livsberättigande.
När jag ändå är inne på elände. I helgen blev en femtonåring skjuten till döds av en familjefar och en sextonårig kille skadades svårt. I Stockholm blev en sextonåring ihjälslagen av 3-5 jämnåriga killar. Mannen som skjöt pojkarna kan jag inte annat än förstå. Hur har detta gått till? "Mopedgäng" som trakasserar ett helt samhälle så illa att man får kalla in vakter till äldreboendena osv. En familj med en lätt förståndshandikappad son som blir förföljda av hot och trakasserier i flera år, de är så maktlösa och rädda att tillslut, en dag, rinner bägaren över för pappan, efter åtskilliga försök med polis och myndigheter. Han tar med sig sitt gevär ut eftersom ungdomarna som bara någon dag tidigare hotat familjen till döds kommer ut till dem, och pappan skjuter.
Nu är hans liv förstört. En pojke är död och hur många andra är inte förkrossade? Ändå förstår jag honom så väl och den jag tycker allra mest synd om är här han, och hans familj. Detta "mopedgäng" som de kallas i pressen, har blivit polisanmälda flera gånger. Vad har polisen gjort? Sociala har fått information, vad har de gjot? Och framför allt, vad i hela fridens namn gör dessa ungjävlars föräldrar? Hänger de inte med på att om man har satt ett barn till världen så har man fan lite ansvar också. Åhh jag blir så arg! Och de här andra vidriga, sinnesslöa, fega äcklen som slog ihjäl den där killen. De borde låsas in och aldrig släppas ut igen. Även om man där också kan fråga sig vad föräldrarna egentligen hållit på med. Sedan att en av dem anlitar Silbersky som advokat är ju i mina ögon lika med att erkänna sig skyldig. Stackars, stackars den döda pojkens familj och vänner.
Om jag någon gång får barn, då ska jag banne mig ha koll på dem. Fast i och för sig så tror jag att det är svårt att inte föra vidare moral, empati, värderingar och allmänt folkvett till sina barn. Det vill säga om man nu har något själv.
Förresten så får jag väl inga barn ändå, jag gjorde ju slut med Christoffer för några veckor sedan så det är väl kört nu antar jag. Jag är så gammal och motbjudande vid det här laget så det finns inget hopp. Tur att jag har världens sötaste syskonbarn. :) Jag och Christoffer är i alla fall överrens och det känns bra. Vi kan även prata med varandra ändå utan att det känns konstigt eller så, jag kom helt enkelt till den där punkten då det inte blev bättre och insikten slog till som en blixt från en klar himmel. Då är det bara att gå vidare. Även om det självklart alltid är sorgligt när ett förhållande eller relation tar slut. Vare sig det är en kompis eller en pojkvän. Men eftersom vi fortfarande kommer bra överrens och så vidare kanske han kan låna ut lite färskvaror om jag i framtiden skulle inse att tiden är ute och det annars inte blir några barn? Haha det gäller att smida planer. Sa jag förresten att jag är tjugoett? ;)
Idag var jag hos tandläkaren, det är första gången i mitt liv jag fick betala när jag gick därifrån. Det är depp. Tur att jag aldrig haft några hål och inte planerar att få några. Det vore ironi om jag skulle börja nu.
Idag är det åtta dagar kvar. Om snart en timme är det onsdag 10 Oktober, då är det bara en vecka kvar! Bara 7 dagar kvar tills jag och AnnaMia åker till Thailand. 3 arbetsdagar kvar nu. Livet leker. :)
När jag ändå är inne på elände. I helgen blev en femtonåring skjuten till döds av en familjefar och en sextonårig kille skadades svårt. I Stockholm blev en sextonåring ihjälslagen av 3-5 jämnåriga killar. Mannen som skjöt pojkarna kan jag inte annat än förstå. Hur har detta gått till? "Mopedgäng" som trakasserar ett helt samhälle så illa att man får kalla in vakter till äldreboendena osv. En familj med en lätt förståndshandikappad son som blir förföljda av hot och trakasserier i flera år, de är så maktlösa och rädda att tillslut, en dag, rinner bägaren över för pappan, efter åtskilliga försök med polis och myndigheter. Han tar med sig sitt gevär ut eftersom ungdomarna som bara någon dag tidigare hotat familjen till döds kommer ut till dem, och pappan skjuter.
Nu är hans liv förstört. En pojke är död och hur många andra är inte förkrossade? Ändå förstår jag honom så väl och den jag tycker allra mest synd om är här han, och hans familj. Detta "mopedgäng" som de kallas i pressen, har blivit polisanmälda flera gånger. Vad har polisen gjort? Sociala har fått information, vad har de gjot? Och framför allt, vad i hela fridens namn gör dessa ungjävlars föräldrar? Hänger de inte med på att om man har satt ett barn till världen så har man fan lite ansvar också. Åhh jag blir så arg! Och de här andra vidriga, sinnesslöa, fega äcklen som slog ihjäl den där killen. De borde låsas in och aldrig släppas ut igen. Även om man där också kan fråga sig vad föräldrarna egentligen hållit på med. Sedan att en av dem anlitar Silbersky som advokat är ju i mina ögon lika med att erkänna sig skyldig. Stackars, stackars den döda pojkens familj och vänner.
Om jag någon gång får barn, då ska jag banne mig ha koll på dem. Fast i och för sig så tror jag att det är svårt att inte föra vidare moral, empati, värderingar och allmänt folkvett till sina barn. Det vill säga om man nu har något själv.
Förresten så får jag väl inga barn ändå, jag gjorde ju slut med Christoffer för några veckor sedan så det är väl kört nu antar jag. Jag är så gammal och motbjudande vid det här laget så det finns inget hopp. Tur att jag har världens sötaste syskonbarn. :) Jag och Christoffer är i alla fall överrens och det känns bra. Vi kan även prata med varandra ändå utan att det känns konstigt eller så, jag kom helt enkelt till den där punkten då det inte blev bättre och insikten slog till som en blixt från en klar himmel. Då är det bara att gå vidare. Även om det självklart alltid är sorgligt när ett förhållande eller relation tar slut. Vare sig det är en kompis eller en pojkvän. Men eftersom vi fortfarande kommer bra överrens och så vidare kanske han kan låna ut lite färskvaror om jag i framtiden skulle inse att tiden är ute och det annars inte blir några barn? Haha det gäller att smida planer. Sa jag förresten att jag är tjugoett? ;)
Idag var jag hos tandläkaren, det är första gången i mitt liv jag fick betala när jag gick därifrån. Det är depp. Tur att jag aldrig haft några hål och inte planerar att få några. Det vore ironi om jag skulle börja nu.
Idag är det åtta dagar kvar. Om snart en timme är det onsdag 10 Oktober, då är det bara en vecka kvar! Bara 7 dagar kvar tills jag och AnnaMia åker till Thailand. 3 arbetsdagar kvar nu. Livet leker. :)
Carrie and Mr. Big
It´s very Carrie and Mr. Big.
När Carrie ber honom att berätta att hon är den enda, om så bara för henne. Han säger inte någonting. Inget av värde.
När Carrie ber honom att berätta att hon är den enda, om så bara för henne. Han säger inte någonting. Inget av värde.
Räknar dagar
Idag är det en månad kvar. 31 dagar. Imorgon är det bara 30.
Kräftfest
Igår var det kräftfest hos Malin. Kräftor är så svåra att äta så jag åt väl typ fyra stycken, men det fanns god paj så jag överlevde. :) Sedan spelade vi Singstar och det är roligt, jag skulle vilja ha ett Playstation 2, då skulle jag tjuvträna jämt! :)
Snart ska vi iväg och fika hos Linda och Stralla eftersom Linda fyller 24 år idag! Så nu sitter jag mest och väntar på att åka iväg och hämta upp Christoffer. Även om han egentligen borde få gå, så hopplös som han är. Igår testade han sin nya kamera och hade laddat upp bilderna på datorn idag, man får passa sig för han hade tagit kort på mig när jag låg och sov. Nu är jag hungrig som tusan så det här blir nog en trevlig kväll för mig och Christoffer, vi båda visar ju oss från våra bästa sidor när vi är hungriga. Ehuuumm.
Snart ska vi iväg och fika hos Linda och Stralla eftersom Linda fyller 24 år idag! Så nu sitter jag mest och väntar på att åka iväg och hämta upp Christoffer. Även om han egentligen borde få gå, så hopplös som han är. Igår testade han sin nya kamera och hade laddat upp bilderna på datorn idag, man får passa sig för han hade tagit kort på mig när jag låg och sov. Nu är jag hungrig som tusan så det här blir nog en trevlig kväll för mig och Christoffer, vi båda visar ju oss från våra bästa sidor när vi är hungriga. Ehuuumm.
De ska göra en film om mig - Gudmodern
Måndag igen. Härligt, nya tag allihopa!
Äsch, jag är inte ett så stort fan av måndagar som man kan tro. Mer förtjust i helger, även om jag inte varit så mycket förtjust i dem heller på sista tiden eftersom jag jobbade de två sista innan den som precis passerade så fort att jag nästan inte hann märka att den var här. Men den var trevlig, förutom bråket med Pucko-C som överskyggade den. Men nu är vi vänner igen. Om vi ändå inte vore så tjuriga. (Läs han ;)) Vi har verkligen sjukt olika tankesätt och personligheter.
Jag har i alla fall varit i Gullgård med min familj i helgen, ätit surströmming och myst. Ika frågade om jag ville vara gudmor till lilla Signe. Så ni kan ju tänka er vilken stolt moster jag är nu :) Dessutom har hon god smak jäntungen. I går morse när jag fortfarande låg och sov så kom mamma in med Signe och lade henne bredvid mig i sängen, typ världens bästa och gulligaste väckning. Hon låg ett litet tag och sedan lyfte mamma upp henne igen och tänkte ta med henne, då började hon gallskrika! Haha, så mamma fick lägga tillbaka henne och då tystnade hon tvärt. Gullunge.
Och förövrigt så är det inte ens två månader kvar innan vi åker! Weeehaaaa! I tidsdags var jag och AnnaMia hos min morbror Rudolf och fikade och fick en massa tips. + att vi fick mat hemma hos mammsen o pappsen och tog med oss Felicia på lite bad i Backestjärn! Vi tjuvåkte vattenrutschkanan två gånger eftersom det inte fanns någon där som ville ta våra pengar. Schyyyy....
Working Class Hero
Fy vad trött jag är! Jobbat och slitit hela helgen. Och hela veckan innan. Och förra helgen. Jag var iof ledig i Torsdags, då var jag och Felicia på Backestjärn och badade och åkte en helt galen vattenrutshkana och hade det bra. Vi åt glass och simmade och hade en perfekt sommardag och åkte hem i samma sekund som det började spöregna. :) Fjantiga mormor hade iof redan åkt för att kolla efter oss trots att jag sa att jag tänkte lämna mobilen i bilen, för där, i Gullgård, bara några kilometer bort hade det regnat nästan sedan vi åkte. Lite flyt ska man ju ha (i dubbel bemärkelse) ;)
Jag är faktiskt ledig på tidsdag också, men då ska jag ändå upp tidigt och plågas - Jag ska till fränsta och få lite fler sprutor och vaccinationer innan resan. AnnaMia ska också följa med och efteråt ska vi åka till min härliga morbror Rudolf, eftersom han har varit otroligt mycket i Thailand och har hur mycket tips och spännande historier som hellst därifrån. Vi kommer att veta allt om praktiska saker som bra och billiga boenden och äventyr och fantastiska upplevelser när vi kommer därifrån. Det kommer att bli jättetrevligt!
Jag måste bara berätta om karusellturen i fredags också! Jag och Linda och henns kompis Jessica var ner på Drakbåtsfestivalen en sväng och åt och tog en öl i tältet vid ån. Sedan tänkte vi att vi skulle åka karusell, så vi styrde våra steg mot "Virvelvinden". Vi löste biljetten och satte oss i en röd korg (eller vad det nu heter). Han som snurrade "korgarna" tog våra biljetter och spände fast stångden så att vi skulle sitta fast ordentligt. Och där satt vi, förväntansfulla som barn på julafton. Och så började det snurra..... Sedan snurrade och snurrade och snurrade det. Jag har väl aldrig varit med om att en karusell har körts så länge. Och normalt blir man ju lycklig när man får åka länge, men den här gången hann det gå för långt. Tillslut stannade den och vi snubblade av, alldeles yra och vimmelkantiga. Sedan var vi så illamånde att vi avslutade kvällen ganska kvickt och jag är fortfarande åksjuk tror jag ... Och jag som brukar kunna åka hur mycket karusell som hellst. Men det är väl blott ett minne från lyckliga ungdomsdagar nu antar jag. :)
Nej, nu måste jag äta något innan jag svälter ihjäl och sedan ska jag gå och lägga mig!
Jag är faktiskt ledig på tidsdag också, men då ska jag ändå upp tidigt och plågas - Jag ska till fränsta och få lite fler sprutor och vaccinationer innan resan. AnnaMia ska också följa med och efteråt ska vi åka till min härliga morbror Rudolf, eftersom han har varit otroligt mycket i Thailand och har hur mycket tips och spännande historier som hellst därifrån. Vi kommer att veta allt om praktiska saker som bra och billiga boenden och äventyr och fantastiska upplevelser när vi kommer därifrån. Det kommer att bli jättetrevligt!
Jag måste bara berätta om karusellturen i fredags också! Jag och Linda och henns kompis Jessica var ner på Drakbåtsfestivalen en sväng och åt och tog en öl i tältet vid ån. Sedan tänkte vi att vi skulle åka karusell, så vi styrde våra steg mot "Virvelvinden". Vi löste biljetten och satte oss i en röd korg (eller vad det nu heter). Han som snurrade "korgarna" tog våra biljetter och spände fast stångden så att vi skulle sitta fast ordentligt. Och där satt vi, förväntansfulla som barn på julafton. Och så började det snurra..... Sedan snurrade och snurrade och snurrade det. Jag har väl aldrig varit med om att en karusell har körts så länge. Och normalt blir man ju lycklig när man får åka länge, men den här gången hann det gå för långt. Tillslut stannade den och vi snubblade av, alldeles yra och vimmelkantiga. Sedan var vi så illamånde att vi avslutade kvällen ganska kvickt och jag är fortfarande åksjuk tror jag ... Och jag som brukar kunna åka hur mycket karusell som hellst. Men det är väl blott ett minne från lyckliga ungdomsdagar nu antar jag. :)
Nej, nu måste jag äta något innan jag svälter ihjäl och sedan ska jag gå och lägga mig!
79 Dagar
79 dagar kvar, sedan bär det av! Om 79 dagar så står vi där på arlanda, säkert lite ledsna och vemodiga men framförallt förväntansfulla och pirriga. Som nu fast 1000000 gånger värre. 79 dagar känns ibland som en evighet, men nu ska jag ha jobb-maraton i ett par veckor, sedan är det ju redan mitten på augusti och då är det ju bara två månader kvar. Och tänk bara på hur fort det går - jag menar Hallåå, är det någon mer än jag som insett att det är Juli en dag till i år? Herregud, lite jobbigt också att allt går så snabbt. Vad ska jag göra med mitt liv?-ångest. Det är banne mig ganska precis 4 år sedan jag först träffade Christoffer också. Då var jag fortfarande ung och oförstörd, 18 år och söt som sjutton ;)
Det är jag inte längre, jag är ju 21 och åldern börjar ta ut sin rätt. Haha, vad fint jag rimmar. I lördags var jag ut i alla fall, och det gick bra ändå. Först så fick jag och Christoffer mat hos Jonas och Annika i Granloholm, Claes fick också vara med och lilleborsan till Jonas fick också mat. Hursomhellst, Jonas skulle kunna få jobba som kock hos mig när jag blir rik. Marinerad fläskfilé i ugnen och potatiskrocketter. Och bea förstås, hur gott som hellst var det! Sedan hämtade Linda mig för vi hade redan hunnit planera utgång. Så då var vi några stycken som satt hemma hos henne före och sedan gick vi ner på stan. Först på stadshuset där vi satt och softade och drack drinkar ett tag och sedan till Oscar´s. Efter ett tag bestämde jag och Linda oss dock för att gå på Espan, haha, andra gången för mig och det är alltid en upplevelse. Sedan gick vi tillbaka till stadshuset och avslutade kvällen där. Vi dansade en massa och hade hur roligt som hellst! Mycket: Vad hände egentligen? :) Ojojoj, vi har då aldrig tråkigt vi i alla fall.
Nu tror jag att jag ska gå och lägga mig och läsa lite, lär väl måsta gå upp innan det blir ljust (Det är nästan skill det med tanke på att jag bor i norrland och det är sommar) om man tänker på mitt tempo på morgonen.Och jag måste tvätta håret också.
Det är jag inte längre, jag är ju 21 och åldern börjar ta ut sin rätt. Haha, vad fint jag rimmar. I lördags var jag ut i alla fall, och det gick bra ändå. Först så fick jag och Christoffer mat hos Jonas och Annika i Granloholm, Claes fick också vara med och lilleborsan till Jonas fick också mat. Hursomhellst, Jonas skulle kunna få jobba som kock hos mig när jag blir rik. Marinerad fläskfilé i ugnen och potatiskrocketter. Och bea förstås, hur gott som hellst var det! Sedan hämtade Linda mig för vi hade redan hunnit planera utgång. Så då var vi några stycken som satt hemma hos henne före och sedan gick vi ner på stan. Först på stadshuset där vi satt och softade och drack drinkar ett tag och sedan till Oscar´s. Efter ett tag bestämde jag och Linda oss dock för att gå på Espan, haha, andra gången för mig och det är alltid en upplevelse. Sedan gick vi tillbaka till stadshuset och avslutade kvällen där. Vi dansade en massa och hade hur roligt som hellst! Mycket: Vad hände egentligen? :) Ojojoj, vi har då aldrig tråkigt vi i alla fall.
Nu tror jag att jag ska gå och lägga mig och läsa lite, lär väl måsta gå upp innan det blir ljust (Det är nästan skill det med tanke på att jag bor i norrland och det är sommar) om man tänker på mitt tempo på morgonen.Och jag måste tvätta håret också.
Bokat!
Nu är det bokat! Jag och AnnaMia åker till Thailand 17 Oktober och (förhoppningsvis) många äventyr senare åker vi hem igen den 15 December. Det är så spännande och pirrigt så jag nästan inte kan sitta still!
- Vi är öppna för tips också, vi vill ju inte missa något som vi absolut hade velat göra där nere :)
Midsommar i fredags, snacka om drama. Jag var hos min syster tillsammas med mammsen innan 22. Det är så det går till! Ehum. Men jag fick i alla fall bada tunna. Dock tror jag att det blir cola light för mig hädanefter. För Christoffer också förresten.
Vi avslutar med en efterlysning: Har någon sett mina solglasögon som är gigaaantiska med rosa innuti så snälla säg till. Jag saknar dem så det gör ont, jag är så mycket bättre mitt moviestar-jag med dem. Det borde finnas någonstans i Torpshammar om inte någon snäll människa har tagit dem med sig för att återlämna dem till mig. Det vore nästan för bra för att vara sant! :)
(Det skulle kunna vara någon som inte tänkte återlämna dem också för det var visst någon/(ra?) som inte kunde skilja på ditt och mitt där - Ta med er egen öl ffs)
Peace out
- Vi är öppna för tips också, vi vill ju inte missa något som vi absolut hade velat göra där nere :)
Midsommar i fredags, snacka om drama. Jag var hos min syster tillsammas med mammsen innan 22. Det är så det går till! Ehum. Men jag fick i alla fall bada tunna. Dock tror jag att det blir cola light för mig hädanefter. För Christoffer också förresten.
Vi avslutar med en efterlysning: Har någon sett mina solglasögon som är gigaaantiska med rosa innuti så snälla säg till. Jag saknar dem så det gör ont, jag är så mycket bättre mitt moviestar-jag med dem. Det borde finnas någonstans i Torpshammar om inte någon snäll människa har tagit dem med sig för att återlämna dem till mig. Det vore nästan för bra för att vara sant! :)
(Det skulle kunna vara någon som inte tänkte återlämna dem också för det var visst någon/(ra?) som inte kunde skilja på ditt och mitt där - Ta med er egen öl ffs)
Peace out
Not so good
Nu har jag varit duktig! Kokat bulgur och stekt kycklingfilé så att jag får någon lunch i morgon. Det blir det och avokado för avokado is the shit. Något som jag däremot inte är så duktig på är att blogga. Mitt liv är väl helt enkelt inte så intressant, och händer det väl något spännande så vill jag ju liksom inte dela med mig till världen om det. Herregud, vem som hellst kan ju läsa och ni vet väl alla vad det finns för galningar på nätet!!
:)
Men jag får kanske köra en klassiker - Myta! Haha. Poppis har jag hört ;)
Jag har fått en till bäbis sedan sist. Hon ska heta Signe och är min kära syster Ika´s senaste tillskott :) Hon kom den 22/5 och blir sötare och sötare för var dag som går. Och hon är så liiiiten och alldeles, alldeles underbar. För nu har jag ju liksom vant mig vid Anton, som också är det sötaste och charmigaste man kan se, och har det största, tandlösaste, gulligaste leendet någonsin. Han kom ju redan i februari så han har ju hunnit växa på sig lite och blivit en helt riktig människa (fast fortfarande i miniatyrformat). I lördags döptes han och jag är stolt gudmor, eller fadder som det heter nuförtiden. Tack Pilla för förtroendet, jag lovar att leda honom rätt i livet, hehe :)
Nu ska jag snart sova, jag är så trött nuförtiden så jag måste samla mina krafter, måste upp vid 5 i morgon, hualigen! Omänskligt! Också brukar jag lyckas ta på mig kläder ut och in och sådär och det blir så jobbigt att vända och förklara...
Nattis!
(Förresten i morgon bokar nog jag och min AnnaMia resa, so niiice)
:)
Men jag får kanske köra en klassiker - Myta! Haha. Poppis har jag hört ;)
Jag har fått en till bäbis sedan sist. Hon ska heta Signe och är min kära syster Ika´s senaste tillskott :) Hon kom den 22/5 och blir sötare och sötare för var dag som går. Och hon är så liiiiten och alldeles, alldeles underbar. För nu har jag ju liksom vant mig vid Anton, som också är det sötaste och charmigaste man kan se, och har det största, tandlösaste, gulligaste leendet någonsin. Han kom ju redan i februari så han har ju hunnit växa på sig lite och blivit en helt riktig människa (fast fortfarande i miniatyrformat). I lördags döptes han och jag är stolt gudmor, eller fadder som det heter nuförtiden. Tack Pilla för förtroendet, jag lovar att leda honom rätt i livet, hehe :)
Nu ska jag snart sova, jag är så trött nuförtiden så jag måste samla mina krafter, måste upp vid 5 i morgon, hualigen! Omänskligt! Också brukar jag lyckas ta på mig kläder ut och in och sådär och det blir så jobbigt att vända och förklara...
Nattis!
(Förresten i morgon bokar nog jag och min AnnaMia resa, so niiice)
Ledigt
Idag är jag ledig, det är inte så tokigt det. Förutom att jag alltid planerar att göra jättemycket när jag är ledig. Och det slutar alltid med att jag är lika ineffektiv som vanligt. Idag tänkte jag träna, gå på banken, åka på stan och reklamera ett par skor, städa, tvätta osv osv. Men hittills har jag inte åtstadkommit något, ska försöka hinna på banken också ska jag åka hem till mamma och tvätta eftersom jag inte har någon tvättid. Typiskt mig. Hinner inte träna heller eftersom jag kommer att vara i Gullgård när de tänkbara passen hålls. Återigen, Tyyypiskt.
Jag och AnnaMia har planerat för våran resa idag, söker nog inga jobb innan vi åker. Jag gör det istället, det är nu eller aldrig liksom! Men jag är ju så sjukt dålig på att spara pengar. Orka liksom, det finns ju så mycket fina kläder. Men nu är det indragning på den fronten. Jag överlever nog. Kanske. Jag ska göra mitt bästa. :)
Nej, nu ska jag försöka mig på en lite anständigare look än nyduschad med handduksturban och åka ner på banken!
C ya, wouldn´t wanna be ya!
Jag och AnnaMia har planerat för våran resa idag, söker nog inga jobb innan vi åker. Jag gör det istället, det är nu eller aldrig liksom! Men jag är ju så sjukt dålig på att spara pengar. Orka liksom, det finns ju så mycket fina kläder. Men nu är det indragning på den fronten. Jag överlever nog. Kanske. Jag ska göra mitt bästa. :)
Nej, nu ska jag försöka mig på en lite anständigare look än nyduschad med handduksturban och åka ner på banken!
C ya, wouldn´t wanna be ya!
