LinaPina´s Blogg

I går var det exakt ett år sedan jag lämnade Sverige för gå Blue Academy på Gran Canaria och förhoppningsvis börja arbeta som reseledare. Idag, ett år senare, är jag i ungefär samma läge. Jag sitter fortfarande på Gran Canaria och väntar på nya äventyr. Men jag är ett år äldre, och vilka utmaningar det här året har gett mig! Inte bara prövningen att vara hemifrån så länge. (Vad som nu är hemma?) Jag har även mött stora utmaningar i mitt arbete och också privat då man som reseledare faktiskt bor och lever på ett ganska extremt sätt. Kan säkert liknas med korridårboende på universitetet, men det är ändå en ny erfarenhet för mig. Jag har blivit en problemlösare av världsklass . (Jag skulle säga att det är ett måste när du ska arbeta som guide.) Efter den här erfarenheten kan jag sätta mig in i nästan vilket jobb som hellst. Som guide räknar turisterna att du ska kunna allt, så med andra ord har jag hunnit prova på en del arbeten: tekniker, doktor/sjuksköterska, läkemedelsrådgivare, tolk, polis, psykolog, skadedjursbekämpare, äktenskapsrådgivare, dagisfröken - You name it!

Jag har varit med om ett jordskalv och tagit hand om gäster i kaoset efteråt. Jag har tagit hand om svåra sjukhusfall. Jag har tagit hand om dödsfall. Jag har hjälpt människor att lösa problem jag inte ens trodde fanns. Allt ifrån att hjälpa gäster att göra polisrapporter för olika saker till klagomål om att havet låter för mycket. Jag har haft välkomstmöten inför otaliga gäster. Jag har svettats i Bamsekostymen när Bamseklubben har behövt hjälp. Jag har kört lätta sol&badutflykter och tunga ö-turer.

Mitt arbete är fantastiskt roligt och varierande. Och även om GC just nu går på lågvarv såhär i slutet på säsongen och jag börjar se fram emot att få åka tillbaka till Rhodos så måste jag ändå säga att jag trivs väldigt bra med vad jag gör. Jag har även börjat trivas bra här på Gran Canaria tillslut och det kommer faktiskt att bli lite sorgligt att åka härifrån. Mina kollegor börjar droppa av en efter en nu. Ellen åkte förra veckan och det var riktigt tråkigt. Vi fann verkligen varandra i slutet av säsongen och det är jag väldigt glad för. På torsdag åker Tessan till Rhodos. Så henne träffar jag snart igen. Men även Fanny åker och jag vet inte när jag ser henne igen. Men även om man skiljs från sina vänner i slutet av varje säsong så kommer jag också att träffa många igen. För under det här året har jag också träffat fantastiska människor och funnit vänner för livet.