LinaPina´s Blogg

Vi andrade vara planer ganska hastigt sa nu ar vi i Vietnam! Sitter pa ett internetcaf'e nu, regnet oser ner utanfor och anskan gar sa hart att jag hela tiden sitter och sager till AnnaMia att jag inte vagar sitta kvar, men alla andra sitter ju har sa hon tror inte det ar nagon fara. Vi har aven teorin om att de andra som sitter har ocksa ar ignoranta och okunniga. Men vad ska man gora, regnet oser verkligen ner, pa bara nagra minuter sa blev gatan helt oversvammad och folk som gar omkring har utanfor vadar fram. Samtidigt som det blixtrar i samma sekund som det mullrar. Scary! Sa vi har med andra ord inte jattestor lust att ta oss till varat Guesthouse, som forovrigt ar det renaste stallet vi bott pa! Det kanns som en valkommen omvaxling. :)



Jag kanske ska ta och beratta lite om Kambodja ocksa! Som min kara storasyster Ika skrev i en kommentar har nedanfor har jag ju inte hunnit uppdatera sa mkt for min lilla familj torterar mig pa MSN sa fort jag loggar in! :) (Jag har ju dessutom forsokt lagga ut lite bilder men det tar ju sadan tid att man nastan dor lite undertiden...) Hihi, fast det ar ganska roligt. Och jag maste saga att sarskillt mamma har verkligen avancerat i anvandningen av MSN. :) Med andra ord far ni garna forsatta! :)

I Kambodja stannade vi i drygt en vecka. Forst sov vi tva natter i Phnom Penh. Vi var till "dodens falt", vilket var forskrackligt och jag ar ju ganska kanslig sa jag kunde ju inte halla tararna tillbaka. Men nar de berattar hur det var och hur manga kroppar man hittat i massgravarna som vi stod framfor och hur de hade gatt tillvaga for att doda alla barn osv sa ar det svart att inte lata bli. Man kan ju fraga sig varfor man utsatter sig for detta men det var intressant ocksa, och det ar val lite sa att folk behover fa saker berattade for sig sa att historien inte ska upprepas, varken dar eller nagonannanstans. Folk behover nag blir lite mer medvetna helt enkelt om hur det kan ga till och hur grymma manniskor kan vara. Vi var aven pa ett museum i samma amne, "Toul Sleng", det var i byggnader som tidigare hade varit en skola och som de under kriget hade anvant som fangelse. Forskrackligt aven det.


Vi hade i alla fall roligt i Phnom Penh ocksa! Sista kvallen sminkade vi oss till och med nar vi skulle ut och ata middag for vi tankte kanske ta nagra ol och sadar och det slutade med att vi inte kom hem forran fem pa morgonen! Vi hade fatt tips av en kille som hade en resturang som vi hade atit lunch pa pa dagen om ett stalle vid Lakeside som hade bra mat, "La dolce vita", sa vi satte oss i en tuktuk och nar vi ar pa vag sa kor en annan tuktuk forbi oss, med en ganska sot kille som kollade pa oss som om han inte sett tjejer pa flera ar och vande sig om i sin tuktuk och kollade, det var ganska roligt. Och sedan hittade inte var tuktuk-forare ratt resturang och ingen annan heller och da stod tidigare namna kille pa samma stalle som varan tuktuk stannat pa och tyckte att vi sag forvirrade ut sa han erbjod oss att folja med till ett annat stalle och gora sallskap med honom och hans vantande kompisar. Sa vi gjorde det och pa sa satt hittade vi den basta resturangen dar! "Lazy Gecko" har supermat och mysig atmosfar. (Sa dar hann vi bli stammisar senare :)) Vi fick en trevlig utekvall och hittade trevliga tillhall sa jag tror det var den kvallen som forandrade varan syn pa Kambodja. Sa vi kanske sminkar oss nagon fler gang. ;) (Aven om AnnaMia blev sa lacker att myggen nastan at upp henne.)

Pa bussresan mot Siem Reap blev vi varse om att tutande chaufforer ar nat man far rakna med. Aven valdigt hog volym pa elandiga kambodjanska filmer samt pa forskracklig musik. Det hjalper inte ens med MP3! Dock hade vi en valdigt... speciell upplevelse pa ditresan ocksa. En jatteproper ung tjej som sitter pa satet mittemot vart tar i borjan av resan upp en gigantisk, torkad fisk! Den sitter hon och sliter i och gnager pa i princip hela vagen, en sex timmars lang bussresa. Det var valdigt knepigt.

Hursomhellst, I Siem Reao fanns det en jattebra marknad, "Old Market" dar vi passade pa att shoppa lite. Nat maste man ju ha med sig hem ocksa, minnen racker ju inte hur lange som hellst ;) Dessutom akte vi ju till templen dar, Angkor Wat och nagra fler. Och jag hade val kunnat hoppa pa en mina (de kor med min-humor i kambodja vet ni) nar batteriet tog slut i min kamera efter 4 bilder. Da hade jag konnat borja grata. Som tur var fick jag ett par ganska fina bilder i alla fall, och alla ruiner ser ju typ lika ut. Haha. Na det var faktiskt ganska sa tufft anda, speciellt nagra trad som vaxte pa ruinerna, och deras rotter. Det var sjukt cool, bilder kommer. AnnaMias kamera fungerade ju sa jag fick knappa lite med den och hon tog ju ocksa massor!

Helt plotsligt andrade vi planerna och bestamde oss for att aka till Vietnam nar vi anda ar sa nara, sa vi akte ner till Phnom Penh igen och darifran buss till Saigon. Vi kom hit i forrgar och hittills har vi trivts riktigt bra! Det var sa langesedan vi fick bada i denna hettan sa igar akte vi till ett Vattenland, det var ganska roligt och skont att fa bada lite. Vi borjade aven misstanka att jag ar lik nagon kandis har for en kambodjansk kille insisterade pa att fa ta ett foto av mig och honom, och hamtade varsta fotografen och tvingade med mig upp till starten av en av vattenrutschkanorna (som forovrigt var hemsk, bade AnnaMia och jag trodde att vi skulle do innan vi var nere och nar vi val var nere och hamtade antan sa blottade jag mitt hogra brost) sa att vi skulle fa lite utsikt pa kortet. Dessutom kollar alla sa konstigt pa mig och flinar upp sig och sadar. Idag har vi dock inte markt av det sarskillt mycket. Sa jag kanske bara hade nat kanstigt i ansiktet igar.. Vi far val se.

Jag kommer att uppdatera inlagget nedan med bilder samt detta inlagg, men min kamera dog igen nu. Det verkar vara aterkommande, batteriet ar jag inte sa nojd med. Inte med min telefons heller. Hualigen.