En sjungande busschaufför

Idag hade jag den stora örundturen. Min busschaufför hette Ramon och det visade sig snart att Ramon inte är som andra busschaufförer. När jag kom tillbaka till bussen efter att vi stannat till vid Teror, som är det krisna centrumet på ön, så hör jag hur det är ett  väldigt liv på bussen. Nästan alla gäster var redan ombord, men det lät onekligen lite konstigt. Så jag kikade in i bussen, och vad ser jag: Där står Ramon, med micken i högsta hugg och sjunger med till en CD-skiva. Vad ska jag göra? Jag kan ju inte gärna avbryta den stackars busschauffören så jag låter honom sjunga klart och mina gäster applåderar artigt åt honom när han är klar och återgår till sina ordinarie arbetsuppgifter. Ja, vad gör man inte för lite extra dricks. Han fortsatte att göra sina små framträdanden vid flera tillfällen under dagen. Underhållning på hög nivå. :)

I övrigt gick utflykten ganska bra och mina gäster verkade nöjda. Det visade sig också att jag hade ett par sundsvallsbor med mig, då känner man sig nästan hemma. :)

Jag tänkte också passa på att visa något som jag har uppmärksammat på ett av våra absolut finaste hotell. Det är ju väldigt populärt med julkrubbor här i Spanien och de har dem på väldigt många hotell. Jag vet bara inte vilket budskap just denna figur har. Eller om han ens var med när Jesus föddes?

Såhär ser julkrubban ut



Fin va? Men vad gömmer sig längst bak i det vänstra hörnet?

Välkommen (?) vardag

Hola!

Nu är jag tillbaka på Gran Canaria och Puerto Rico, och även om jag var väldigt ledsen att behöva åka hemifrån så snart igen så känns det bara som vanligt att vara här igen. Jag kom hit inatt och slängde ner mig i sängen bredvid (nej, på) Sandra för att se till att min hemkomst inte gick förbi utan notis. Det är märkligt hur snabbt man kommer in i vardagen igen. Vi kom i säng efter fyra inatt och imorse hade jag välkomstmöte tillsammans med Sandra i Mogan. Det gick hyfsat bra och vi blev helt minst sagt förvånade när vi såg hur många gäster det släntrade in sista minuterna innan vi skulle börja. Antalet gäster ökade snabbt från fyra till fyrtio. Efter mötet åt vi Paella på Revoli och begav oss mätta och belåtna hem för att sova lite siesta. Nät vi (motvilligt) vaknat till liv igen var det bara att ta sig till kontoret, kolla upp loggar och hämta de saker vi behövde och åka tillbaka till Puerto de Mogan för lite hotellservice. En helt vanlig dag alltså. Vi kom överraskande snabbt från servicen då det var väldigt lugnt och väldigt lite trafik på hemvägen så nu sitter vi här, bredvid varandra i soffan i vår lägenhet med en varsin laptop i knät och dricker lite Chai-the. Det blev väldigt gott trots att det är första gången jag gör det själv. Inte så avancerat kanske, men jag är nog lite stolt ändå. Dessutom har vi mumsat i oss en varsin av mammas fantastiskt goda segkakor.


Flygresan igår gick väldigt bra trots att planet lyfte från Trondheim ca två timmar försenat. Mamma och pappa körde mig till flygplatsen och på vägen dit svängde vi in i Storlien och kikade lite. Jag har inte varit där på många år och det var nästan svårt att känna igen trots att jag har spenderat mina bästa barndomsvintrar just där. Men det har exploaterats en hel del och campingen precis nedanför stora slalombacken där vi hade vår husvagn fanns inte ens kvar, där fanns det bara stugor nu. Men, det kan jag säga, jag skulle inte ha något emot att ha en stuga i Storlien, för det är otroligt fint där. Nu var det verkligen oändligt med snö också, vissa hus såg man knappt på grund av snömassorna.


Men vi hade väldigt mycket snö hemma i också. Och precis som julafton så spenderade vi i familjen nyårsafton tillsammans i Gullgård. Vi åt jättegod mat! Till förrätt åt vi skagentoast. (Som jag hade beställt.) Och till varmrätt åt vi jättegod potatisgratäng och kött. Mats är en hejjare på såser så han gjorde egen bearneasås som gick åt som smör. (vilket det praktiskt taget bara är i den också ;)) Till detta serverades det förstås en god grönsallad också! Som efterätt åt vi äppelpaj med marsansås. Inte helt fel. Mums. Och som alternativ chokladpudding och grädde. Vi hade inte köpt några raketer men på tolvslaget gick vi ut och skålade i champagne och ingen av oss var särskillt ledsna att vi inte hade några egna raketer, för trots att vi var i lilla Gullgård så lystes hela himlen upp av ett jättelångt och fint fyrverkerispel som vi beundrade med de obligatoriska suckarna. Åhhhhhh, Ohhhhhh! Vad fiiiiiiiiint! Jag tror det var Mattias som låg bakom detta och det tackar vi i Bergström-klanen det ödmjukaste för. J Vi startade sedan det nya året med att äta ännu mera, nämligen ostbricka, och spela lite familjespel. (Alla var med utom Mats som satt på soffan bakom oss och spelade ett eget spel - Tetris, på sin älskade Iphone.)


Innan jag åkte tillbaka hit så hann min lilla Rasmus fylla sju år, så fredagkväll innan min avresa så åt vi Tacobuffé och tårta där innan jag fick åka hem och packa istället. Det är det tråkigaste med att åka tillbaka till GC, att lämna alla mina söta syskonbarn hemma, de fattas mig!


En annan sak som är tråkig att lämna är faktiskt, ytligt nog, shoppingen hemma. Som tur är hann jag göra några bra inköp på MQ´s mellandagsrea tidigare på fredagen och nu har jag ju ändå inga pengar så, ja, det är väl lika bra att vara på GC när jag tänker efter. Jag fick i alla fall med mig en jättefin kofta, en kort liten vrålhet jacka och ett par nya klänningar. Så jag är tillbaka, fattigare men snyggare.



 
God fortsättning allihopa och jag hoppas att vi får ett riktigt bra 2009!


 

(Skrivet 4/1 ca 21.00, ej inlagt förrän nu pga internetstrul.)


RSS 2.0