LinaPina´s Blogg

Idag har varit på en snabbvisit till Burma med syfte att förnya mitt visum. Minibussen hämtade upp mig i morse. Line, som arbetar i Phuket, satt och väntade i den tillsammans med lite mer märkligt folk. Vi hämtade även upp ännu fler på vägen i Khao Lak innan det begav sig. När vi var nästan framme fick vi byta buss och åka med "crazy lady" istället. (Hon både såg ut som en och betedde sig som en.) När vi kom fram till hamnen och passkontrollen höll vi nästan på att dö av stanken som fanns där. Vi gjorde vårt bästa för att överleva och andas genom våra sjalar när det var som värst. När passen var stämplade klättrade vi ner i en speedboat som de kallade den. (Den såg ut som en longtailbåt utan longtailmotor och så mycket speed kan jag väl inte påstå att den hade.) Väl på båten åkte vi förbi en checkpoint innan vi kom till nästa passkontroll. Där klättrade vi iland, tog en ny stämpel och hoppade ner i båten igen. Åtskilliga "why so beatutiful?", "i love you", "buy viagra for ladyyy" fick vi ta oss igenom innan själva stämplandet på plats i Burma var gjort. På vägen tillbaka i båten stannade vi vid ännu en checkpoint där de grävde igenom våra väskor (på jakt efter viagra for lady?) innan vi fick komma tillbaka till den första passkontrollen och hamnen. När vi fått våra stämplar där och kissat på en ruskig toalett åkte vi till en äcklig, lokal thai-resturang där det var tänkt att vi skulle äta. Hmm, nåväl, jag åt de tre melonbitarna vi fick efter "maten" i alla fall. Sedan fick vi vänta. Och vänta. Och vänta. Han som var med kunde ingen engelska överhuvudtaget utan log bara och skrattade när vi frågade hur länge det skulle ta innan minibussen kom tillbaka. I sådana situationer är jag glad att jag snart lämnar Thailand. (Även om jag på de flesta sätt älskar detta land.) Tillslut kom det en buss som han sa åt oss att stiga på. Oj, det var visst fel buss? Så efter ytterligare 20 minuter kom äntligen våran buss. Då skulle självklart de resenärer som inte bytt buss och åkt med oss utan fortsatt någon annanstans tidigare under dagen när vi bytte till "crazy lady´s" buss äta lunch också. Och busschauffören var tvungen att fixa ett av däcken på vår buss eftersom den var trasig. Jippie. Vi tyckte inte alls att detta var irriterande utan mottog detta besked men ett leende på läpparna och en ängels tålamod. Inte.

Nåja, efter mycket om och men kom vi i alla fall hem tillslut och ikväll har jag både hunnit äta mer vattenmelon, sett senaste avsnittet av Gossipgirl och väntat på att Stine skulle sluta jobba så jag fick middag någon gång. Hon slutade tillslut och jag fick mig en tonfisksallad. Med ägg. På Viking.

Jag har också kollat på lite gamla foton på min dator med Gunilla ikväll. Igår kväll hjälpte jag henne att renskriva och redigera hennes CV´n eftersom hon kommer att åka hem efter denna säsong och behöver ett jobb därhemma. Jag är faktiskt sanslöst bra på att formulera mig när det gäller sådant, men dock inte när det gäller mig själv tror jag, utan mest är jag hjälper andra. Får hon inget jobb nu är det något galet alltså! :) (Sa hon med ödmjukhet. ;)) Undrar om man kan bli proffersionell CV-skrivare?

Nu ska jag sova, early pickup tomorrow kaaa! 4 hämtar bussen och jag känner mig upplagd för transfer. Promise.

Mest av allt längtar jag hem just nu! Planen ser ut som följer:
4 April: Phuket-Stockholm
9 April: Stockholm-Köpenhamn-Athen-Rhodos