Året som gått
2010 har varit ett händelserikt år!
Det startade I Khao Lak där det nya året firades in med kollegor och vänner på Viking och avslutades på Happy Snapper och en spännande hemfärd på en moppe-sidvagn a´la Thailand.
Sandra, Ria och jag startade en egen klubb, VR, i Khao Lak som till en början gick väldigt bra men numera är ett minne blått?
Under vintern åkte jag, Christina och Terese till Bangkok och hade en härlig miniweekend där tillsammans. Framförallt shoppade vi och njöt av varandras sällskap.
I slutet av Mars hamnade jag på djupt vatten då jag tog dykcertifikat! Vackra Similan Islands bjuder inte bara på fantastiska vyer ovan vattenytan.
Bara någon vecka senare landade jag på mitt Rhodos efter en blixtvisit i Svedala. Hade en lugn och skön start, innan både gäster och kollegor skulle anlända. Detta innan hela Europa plötsligt var täckt av vulkanaska. Hejdå Rhodos! Hej Athen och några långa dygn både på båt och buss innan jag nådde Sverige igen efter att ha sett väldigt mycket av Europa som jag inte sett förut. Sverige och Arlanda mötte oss med minusgrader när vi kom inkörande iklädda uniformsshorts och tunna jackor.
Efter några dagar att hämta andan i Sverige var det dags att åka tillbaka till Rhodos och påbörja säsongen på riktigt. Det gjorde jag verkligen. Med en spricka i foten åkte jag tillbaka till Sverige 3 dagar redan i Maj, då var det nämligen dags för en arbetsintervju på HK i Stockholm! Intervjudagen gick bra och efter några veckor stod det klart att jag skulle anta en ny utmaning under hösten!
I slutet av Juni var det dags för två veckors semester hemma i Sverige. Men innan dess hann jag möta kärleken.
Semestern bjöd förutom en hel del umgänge med nära och kära bland annat på ett bidrag på 1000:- SEK från en man i bankomatkön som tyckte jag såg fattig ut samt KENT på gatufesten. En annan höjdpunkt var älgfarmen. 2010 var året jag klappade en älg första gången!
Högsommaren gick i arbetets tecken, på Guide Online var vi generellt mellan gråt och skratt hela tiden och hade svarta ringar under ögonen, vissa av oss odlade också ut skägget. Men skam den som ger sig! Vi gjorde vårt bästa och härdade ut, med glans ska tilläggas!
Det fanns ett ljus i tunneln under dessa hårda veckor, vi skulle få besök av Milano, Shark, Dunnis och Eline i Augusti! Lagom till deras ankomst blev jag sjuk. Döende nästan. Jag låg inne i nästan två veckor med lunginflammation och halsfluss inklusive halsböld. All in som man säger! Två pencillinsorter, hostmedecin och en stor mängd nässpray senare fick jag i alla fall några dagar med min mamma och pappa som kom på besök med Östen och Eva, min morbror med fru.
Den resterande tiden gick fort. Hösten och hemresa närmade sig med stormsteg. 12 September åkte jag tillbaka till Sverige igen. Både nervös och exalterad.
22 September opererade jag bort mina halsmandlar. En vecka senare satte jag mig på tåget till Danmark för att få lite kärlek. Jag fick inte bara kärlek utan också mitt första besök på Legoland!
7 Oktober välkomnade vi världens gulligaste bebis och min systerdotter Wilma a.k.a. Nilsson till världen.
Dagen efter styrde jag och pappsen färden mot Stockholm och efter en läkarundersökning ute på Arlanda hittade vi tillslut min lilla lägenhet där jag flyttade in.
11 Oktober började jag utbildningen för att bli flygvärdinna och 5 November var det vingcermoni! Kursen var otroligt intensiv men också fantastiskt rolig, mycket tack vare mina underbara kursare. Jag känner mig stolt över hur väl jag och de andra klarat av det!
Säg den kärlek som består... I slutet av Oktober sa det helt plötsligt poff och så var det över.
Under slutet av november samt början av december hade jag mina traineeflygningar samt min första riktiga flygning och det har gått fantastiskt bra. Jag känner verkligen att jag hamnat rätt och trivs som fisken i vattnet och handen i handsken med mitt nya arbete.
I mitten av december var det dags för kurs igen, 767:an skulle avklaras! Kärt återseende med mina kursare stod på schemat under tre dagar.
22 December hade familjen Bergström och Bergström/Johansson lilla julafton för min skull, då fick jag god julmat och fina julklappar.
Kvällen den 23 December var jag först på julmusik i torps kyrka och lyssnade på körerna och som avslutning min alldeles egna pappa framföra Adam´s Julsång. Därefter hämtade jag mina väskor och åkte till Ånges tågstation. Natten mot julafton tillbringades alltså i en egen sovkupé där jag slumrade sött. Utanför var det -30 grader kallt. Mitt hår blev vitt i kylan.
Julafton spenderades hemma i Stockholm där jag packade och förberedde mig för flygningen som skulle starta redan vid 14 men blev flera timmar försenad så jag och Lopez passade på att ha lite julmys tillsammans hemma hos mig. Jullunch med Gröt och skink- och kalkonsmörgåsar. Till efterrätt gjorde vi världens godaste risalamalta alldeles själva och slängde i oss den med ett visst mått av stolthet.
Därefter spenderade vi en massa timmar på flyget ner till Krabi. Jag, Josefine, Mattias och Lena besökte olika öar varje dag och hade ett helt fantastiskt stopp med dagliga massager, god mat och trevligt sällskap. Vi lämnade Sverige som snögubbar och kom hem ganska mycket försenade sex dagar senare som pepparkakor.
På årets sista dag avnjöt jag en god lunch med tillhörande rosévin tillsammans med Lopez på Vapiano och på kvällen var det middag med Sara och hennes kompisar Therese och Sofie ute på Tyresö. Vi åkte till Bromma på fest till tolvslaget och efter några glas rosa champagne var det dags för lite dramatik!
Låt 2011 börja och blir ett fantastiskt år för oss alla!
GOTT NYTT ÅR!!!
Dubbeldejt
Onsdag förmiddag var vi lediga allihopa innan Jacob skulle åka tillbaka till Turkiet på eftermiddagen så när vi äntligen vaknat. (Jag var ansvarig att väcka alla för frukost, och det var inte helt lätt...Slutade med att jag själv somnade på Daniels säng när han tyckte att vi skulle ge Jacob 5 min att svara på ett SMS...) Tillslut var alla vakna men inte så pigga så efter en frukost på Finncafé gick vi ner till havet och badade lite. Och det måste jag säga, 1:a September kom verkligen med hösten. Luften är helt annorlunda och vindarna känns inte alls likadana längre. Från en dag till en annan. Det kom dessutom några droppar regn på vissa delar av ön och vi hade .... MOLN på den annars så klarblå himlen. Igår kväll när vi satt och åt på Amaryllis fick jag springa upp på mitt rum när vi väntade på maten för att ta på mig långbyxor och hämta en själ. Ändå frös jag så jag skakade! Observera att detta endast gäller för oss som bor här, jag tror turisterna tycker att det är lika varmt och skönt som vanligt. :-)
Idag när jag slutat åkte jag och Daniel och handlade och ikväll har jag och Tessan (Jag) lagat tacos! Vi har lovat Daniel en födelsedagsmiddag bestående av tacos och med tanke på att han fyllde år 31 maj kände vi att det var dags nu. Vi hade supermysigt och planen var att vi skulle gå ut, vilket alla andra också har gjort. Min mage sa dock ifrån, jag hann till bargatan innan jag insåg att det var kört. Jävla magkatarr. Det positiva är att jag förhoppningsvis är pigg imorgon när vi ska till Tsambika med Kristine! <3
Nya tag
Doktorn ville inte att jag skulle jobba idag utan först imorgon och då är det nya tag som gäller! Sedan är det inte lång tid kvar innan flyttlasset drar till Sverige. Spännande!
Tog en väska och lite packning med mig och satte mig i en taxi i söndags kväll och har huserat hos mamma o pappa på deras hotell ett par nätter. De har alltså legat vid poolen och njutit av värmen om dagarna medans de haft mig i tryggt förvar nerstoppad i sängen på hotellrummet. Vilken deal.
Känns inte bittert.
Lunginflammation
Så vad händer? Här går vi och väntar, och längtar hela säsongen. Det är helt underbart att träffa alla och vi har det bara så bra! Men jag då? Jo, jag blev sjuk för 2,5 vecka sedan, ont i halsen, hosta osv osv. Var riktigt dålig första dagarna men jobbade ändå. Sedan har jag liksom aldrig riktigt blivit bra igen, speciellt hostan har inte velat gett med sig och jag har haft lite problem med att dra djupa andetag. Men i tisdags morse är det bara Big Time återfall! Det var lite frågan om jag skulle ta mig ut sängen på morgonen med alla krämpor, men jag lyckades. Gick på jobbet och arbetade mitt pass, 12-20. Gick på Ipren hela dagen och gav återbud till middag på kvällen. När jag kom hem blev det bara värre och värre, febern steg hela tiden och jag sov jättedåligt pga feberfrossa som inte ville ge sig. Inget jobb Onsdag, igår alltså. Istället gick jag till doktorn och fick konstaterat att jag hade allvarlig lunginflammation. Fick en spruta i skinkan, han frågade först om jag var rädd och om jag skulle grina men nej nej, jag är ju hyffsat tuff så länge det inte kommer till att ta hand om mycket blod och sådär. Men hade jag vetat vad jag vet nu hade jag vägrat! Det gjorde svinont!! Sved som tusan och jag är fortfarande lite öm... Haha. Men det var febernedsättande och han sa att jag gått runt med feber i flera veckor förmodligen utan att märka det och att det var farligt och nu måste vi verkligen få bort den. Så jag har fått ställt klockan mitt i natten och sådant eftersom jag ska ta medicin var tredje timme. Puhaa!
Han blev ganska orolig doktorn verkade det som och jag fick hans privata mobilnr som jag kunde ringa så fort det var något. Sedan ska vi ha en dejt imorgon igen. Idag känner jag mig fortfarande jättedålig så jag HOPPAS HOPPAS HOPPAS att det har vänt tills imorgon. Alla vänner som är här nu och mamma o pappa som kommer på söndag... JAG HAR INTE TID ATT VARA SJUK!! När det äntligen händer en massa kul liksom. :(
Fantastisk Doktor by the way. Han frågade helt spontant om jag har problem med magen, om det bränner? Hmm, ja svarade jag men det är ju bara den vanliga magkatarren, stress liksom. "Yes, I can see that i your eyes". Så pga det och att jag fick en riktig hästkur pencillin så fick jag magtabletter också. Dock är magen inte helt okej ändå, tror det beror på pencillinet, är lite lätt illamående nästan hela tiden.
Sedan ringde doktorn till mig idag för att höra hur det var, bara för att han var orolig och ville höra om det hade vänt eftersom det tydligen var ganska allvarligt. Åh sötaste doktorn! Man blir ju varm i hjärtat alltså. Så Mammsen - jag är i trygga händer tills du kommer på söndag. :)
Jag fick också besök av sötaste vännerna ikväll, de invarderade mitt rum så att jag fick lite sällis iaf, även om jag är så sjuk att jag inte orkar göra något och blir anfådd av minsta lilla så blir jag också uttråkad av att bara ligga här.
Men nu ska jag sova så att jag kan bli frisk och njuta lite av min sista tid här på Rhodos och av alla underbara människor som är här just nu!! <3
I mina tankar
Får helt enkelt erkänna att jag varit extremt dålig på att blogga på sista tiden. Igen. Jag får nog klassas som periodare.
Jag ursäktar mig med att jag haft en hel del annat i tankarna. Förutom extremt mycket jobb och ständig trötthet så börjar det verkligen närma sig med stormsteg nu. Dagen med stort D. Dagen då jag flyttar tillbaka till Sverige. Det känns otroligt spännande, enormt vemodigt och väldigt märkligt.
Under 2,5 års tid har jag levt ute i världen, avskärmad från allt som händer hemma. Jag har absolut ingen koll på någonting längre. Jag har ingen aning om vad som händer i världen. Hur det går i rättegången mot den där polischefen hemma i Sverige? Han puckot. När är det dags att välja? Det ar ju valår, inte sant? Vad händer i Desperate Housewives och vem har vunnit Idol sista åren? Det är helt galet hur mycket man missar när man inte bor i Sverige, och efter en tid tappar man ganska snabbt intresset av att kolla Aftonbladet och Expressen för att hänga med lite, det känns lite meningslöst efter ett tag eftersom ens liv ligger så pass långt ifrån den vardagen.
Just nu håller alla mina kollegor på med ansökningarna inför vinterdestinationen och det känns SÅ konstigt och vemodigt att jag inte ska söka. På ett sätt är det skönt att jag vet vad jag ska göra, men när man går igenom listan över lediga positioner så kommer ju självklart tanken upp ändå. Har jag gjort rätt val? Är jag redo att åka hem? Men det tror jag verkligen att jag är. Det har varit en hård säsong, just nu jobbar jag på sista energin och längtar också väldigt mycket till att komma hem och vila upp mig lite och återanpassa mig till vardagen innan kursen börjar. Jag har biljetten hem och flyget går till TRD 12 september. Exagt en månad månad kvar idag. Pirr.
Men mycket ska hinnas med innan det och tiden kommer att gå fort!
Imorgon kommer söta Eline på besök. På söndag kommer käraste Milena, Christina och Dunja! Det blir fantastiskt. Nästa söndag kommer mammsen o pappsen och Östen o Eva ner. Det ska också bli underbart. Samma vecka kommer Anna som vi jobbade med på Grancan ner - så vad ska jag säga - mycket kul som händer! Och första veckan i September kommer Jacob (också GC-kollega) över från Marmaris en dag för en dubbeldejt med mig, Tessan o Daniel. Samma vecka kommer bästa Kristine som jag arbetade med min första säsong, vi han bara med en promenad tillsammans till min transferbuss när hon var här i juni eftersom jag skulle hem på semester! Så otroligt mycket att se fram emot med andra ord! Tiden kommer att flyga! Sedan när jag kommer hem ska jag (egentligen min syster, men man behöver ju inte märka ord) få en bebis nästan på en gång! :-)
Jag har också stora planer på att åka en sväng till Danmark under min lediga tid innan kursen startar. För där finns nämligen det som trots allt tagit upp störst del av mina tankar på sista tiden... <3
Svenskarna festar loss på Rhodos
http://tv.expressen.se/nyheter/Utrikes/1.2084792/svenskarna-festar-loss-pa-rhodos
Börjar kännas som att jag gjort mitt....
Kalas
Igår var det kalasdags. Fikade massor med tårta och kakor och hade det trevligt hos min fina systerdotter Felicia. Obehaglig insikt att hon fyller tio dock, speciellt med tanke på att min kära syster är just precis tio år äldre än mig.
På förmiddagen igår var jag till Sundsvall för ett besök på sjukhuset där en doktor bestämde att mina halsmandlar ska opereras bort. (Tack och lov, jag längtar.) Sedan blev jag skickad till labb där någon praktikant tog blodprov på mig. Tänkte när jag kom in att "det kan väl inte vara den här fjortonåringen som ska sticka mig armen?" Men det var det! Hon var dock snäll och söt även om hon efter att ha misshandlat mig i ena armen en ganska lång stund erkänner att "Det kommer inget blod, vi får prova den andra!" Åh tack, vad kul! Då hade hon även lagt in ett "du får säga till om det gör ont.." en stund innan och brydde sig trots det inte ens när jag gnydde av smärta! Nåja, blodprov är okej och nästa arm gick bra, även om det gjorde ont när hon drog ut nålen. Såg lite väl mycket ut som en pundare när jag gick från sjukhuset men mamma sa att de nog inte brukar ha plåster på sina nålstick.. Idag ser jag kanske mer ut som en pundare eftersom jag är heeelt blå! Speciellt på den armen hon faktiskt fick ett par rör blod ifrån. Fast pundarna kanske kan sina saker bättre.
Som om jag inte hade blivit tillräckligt plågad på förmiddagen så fick Felicia ett kubbspel av min kära kusin Simon och hans Victoria i födelsedagspresent. Ett spel som kalasdeltagarna promt skulle inviga redan samma kväll! Åhh vilken olycka! Till och med värre än minigolf. Den dåliga förloraren i mig blev assur redan när lagindelningen gjordes och jag hamnade i mor och farföräldrar-laget... Tänker inte ens kommentera detta närmare än så. Men som ni ser av bilderna så finns det vissa ledtrådar till vart jag har fått mitt humör ifrån...
Jag tycker så mycket bättre om mandelkubb.
Ikväll har Pilla och Pär och barnen varit här och vi har ätit surströmming! Ute på altanen, invirade i ett myggnät? Har inte ätit surströmming på tre år eftersom vi av någon anledning inte hann förra året och året innan hade jag ingen semester så jag var aldrig hem till Sverige. Det var med andra ord riktigt gott även om jag tyckte att det smakade lite väl mycket fisk efter ett tag... Till efterrätt åt vi jordgubbar, glass och grädde så nu får det banne mig vara nog med efterrätter och fika resten av semestern! Jag och mamma skulle ut på en promenad tidigt i morse också men det regnade och åskade så jag slog av väckarklockan och vaknade nästa gång när mamma väckte med klockan ett... Känns som en aktiv semester det här! Men annat blir det imorgon, nu sova och sedan ska jag och Felicia till Sundsvall imorgon och shoppa! Blir niiice.
Puss & Godnatt
I miss Y
I miss Y. Just så är det. Jag saknar Y. Det känns astrist men i grund och botten får jag nog skylla mig själv. Och eftersom jag är en människa som ser lösningar och inte problem så vet jag precis vad jag ska göra! Jag ska köpa mig en ny dator som inte saknar bokstaven Y och även själv låta bli att rycka bort den även om den känns lite trög vilket var precis vad jag gjorde med den här datorn. Det är en bokstav jag inte reflekterat över så mycket och med facit i hand så kan jag också säga att om man nu måste sakna en bokstav så är det defnitivt en kandidat även om jag hellre hade ryckt bort Q eller Z nu när jag hunnit tänka på saken.
Jag sitter just nu i soffan i Gullgård framför mammas o pappas ganska nya jättestora teve med två datorer framför mig. Det är väl så en semester ska se ut! Ärligt talat kanske inte, jag hade andra planer för denna första semesterdag men jag har inte mått helt prima. Kan vara flygplansmaten igår som nästan var oidentifierbar. Tilläggas bör att jag inte åkte med vårt eget bolag där jag även kommer att jobba inom en ganska snar framtid.
Min sista tid på Rhodos innan semester har varit awesome! Mycket och roligt på jobbet, flera roliga utgångar förra veckan.. En kväll hade vi till och med finbesök från Marmaris, lilla Jacob var på besök från Marmaris och det var jättekul att se honom igen! Så vi tog en drink på Sand med honom och vidare ut en liten tur på bargatan, jag och Tessan insåg dock att vi är lite för gamla och valde att lämna sällskapet när det blev lite för mycket Toxic och Pasha för vår smak. (Och ålder) På torsdagen var vi inbjudna till La Bonita, guide onlineteamet, med tanke på semester var vi fyra stycken där. Hummer och grekisk sallad till förrätt, sjötunga till varmrätt och jordgubbar med glass till efterrätt plus vin och likör till kaffet. Mums! Sedan asrolig spontan utgång som framförallt spenderades på Faces, Alexander och Colorado! Vi dansade asmycket och hade riktigt kul. Hade också en extremt trevlig midsommarafton som vi spenderade på en klassiker - Jack´s! Jag gick några timmar innan och bokade bord för 25 personer vilket de inte kunde säga nej till ;)) så där åt och drack vi några timmar. Jag åt precis samma sak som jag alltid äter på Jack´s - Avocado och päronsallad med mögelost. Mmm, hur gott som hellst. Till det delade jag och Emma på en flaska rosé också blev det en hallon daquiri till dessert. :)
Efter det gick vi allihop till Alexander och dansade, drack och umgicks. När de flesta började gå vidare gick jag dock hem istället och midsommardagen spenderades på Tsambika, min favoritstrand. Åt också middag i Lindos på kvällen. Hade en riktigt, riktigt härlig dag och vi hade dessutom ett väldigt häftigt färdmedel - en transformercabriolet. :) Ascoolt. :) Så vad ska jag säga - Sverige har lite att leva upp till. ;)
Semesterdrömmar
Jag längtar och drömmer om min stundande Semester. Bara 6 dagar kvar.
Jag ser väldigt mycket fram emot att:
Sola, Jag tar med mig solen hem som Vanligt
Bada
Ta långa Promenader, speciellt på Kärleksstigen
Shoppa massor
Grilla massor
Gå på Gatufesten, åtminstone Blomsterbandet och Allsång
Gå på Bilbingo och förhoppningsvis Vinna
Äta legendariskt god Mjukglass i Stöde
Pussas med mina Syskonbarn
Klappa Pilla, Anna-Mia och Kicki på deras Magar
Kramas med Sixten och hans Mamma
Sitta uppe utomhus på kvällarna och förundras över hur Ljust det är
Fika, speciellt på Kalas
Tvinga Mats att blanda Drinkar till Mig och Ika
Ta ett Kvällsdopp
Färga håret
Titta på TV (även om jag vet att jag inte kommer att göra det ändå)
Spela YATZY med Mamma (och vänta på att pappa ska klara av att slita sig från Text-TVn när det är hans tur att slå)
Åhh det blir njutning på hög nivå alltså! Jag vill att min semester ska bli lika underbar som den jag hade förra året när vädret var på topp och allt var frid. Jag önskar mig lite en utgång i Sundsvall också, jag har inte varit ut hemma på över 1,5 år. Jag och mina systrar var på Gatufesten tillsammas förra året och det skulle kunna bli en repris, åtminstone för mig och Ika som inte har bebisar i magen, men i övrigt var min sista riktiga utgång tillsammans med min käraste Linda förra juldagen - galet länge sedan. Jag skulle vilja se vart man går nu och hur läget är i Sundsvall i dessa dagar. Risken är att jag ändå får glömma det eftersom i princip alla mina vänner är sanslösa svikare som inte har vett att hålla ihop knäna -se bara vad som händer. Snipp snapp snut så var den härliga ungdomen slut. Men vad ska man säga, hade jag bott kvar i Sundsvall hade jag kanske inte heller hittat något roligare att göra.
Men jag omger mig med läckra karlar och dricker Mojitos för er med så oroa er inte. ;)
Bröllopsyra
Igår var jag Bettan på bröllop. Vi agerade vittnen och fotograf när ett par av våra gäster vigdes. Detta samtidigt som vår sessa i Sverige fick sin prins. Den vigseln har jag sett ikväll istället på SVT Play. Bör jag tillägga att jag har gråtit en hel massa? Vilket vackert brudpar! Vad lyckliga de såg ut! Vilket tal! :)
Kvällen igår spenderades i Thermeparken! Vi stöttade fram våra grannar Danmark i VM! Man måste göra sitt för teamet. Simon och Stig kan ha varit läckrast på hela stället!
Hejja Danmark!!
Pannkakskalas
Pannkakorna kompenserades med att jag var ute och powerwalkade förut, (innan jag ens visste att det skulle bli pannkisar;)) var riktigt skönt och det går faktiskt jättebra med min fot också. Gjorde en inte helt genomtänkt grej för några dagar sedan när jag bestämde mig för att mina fot var redo att möta världen och jag tog på mig ett par för dagen nyinköpta, glittriga, superhöga skor från Zara. Allt gick bra tills min fot helt sonika bara vek sig så jag undkom med nöd och näppe att lägga mig raklång på bargatan. Fruktansvärt ont gjorde det dock och när jag kom hem var foten svullen som aldrig förr. Blev ganska irriterad på mig själv för att jag varit så dum men när jag vaknade så var det faktiskt inte så illa. Lite ondare och lite svullnare kanske, men på eftermiddagen kände jag mig till och med redo för min första powerwalk sedan jag gjorde illa mig och det gick också bra. Dock tror jag att jag är lite orolig för den så jag spänner mig ganska mycket för jag får lite ont i höften på den sidan när jag går, men det blir nog bättre snart det med. Köpte ett bra stöd för foten när jag var hemma på intervjun för TUIfly och det fungerar super! En märklig sak med det här stödet är dock att det bara måste vara gjort i samma material som våträkter för det både känns och luktar som det. Innan jag kom på vad det luktade som .. Haha. Kanske en märklig iakttakelse, men men. :)
Imorgon ska jag köra lite utflykt och det känns som en trevlig omväxling. Jag och Simon ska köra "En dag på havet" och det ska bli kul att träffa gäster och mingla lite och njuta av lite sol och bad dessutom! Har blivit riktigt varmt här på slutet så det blir fint att få komma ut från kontoret lite! :) Imorgon kväll är vi inbjuda på Sand för Summer kick off party eller något liknande och det ska också bli trevligt! Jag och Tessan är ju sedan våra tidigare säsonger stora fan av Sand, men vi har hittills haft lite svårt att få med oss några andra dit i år, vilket är asmärkligt eftersom de har riktigt bra sushi och fantastiska drinkar i en skön miljö! Kan som inte bli bättre. Höromsistens fick vi med oss Elisabeth i alla fall!
Lina, Tessan & Elisabeth på Sand
Lina & Tessan på sjukhus
Först klev jag snett och fick en spricka i foten. Lagom till jag skulle till Stockholm på arbetsintervju. Jajja, lämna ett intryck tänkte jag och hoppade vidare.
Kom bara tillbaka till Rhodos så blev jag sjuk. Jääättesjuk. Så sjuk att jag var tvungen att vara hemma från jobbet i två och en halv dag. (Hade jag haft vilket annat jobb som hellst hade jag nog varit hemma fem dagar i alla fall.) Jag hade snor i hela huvudet tror jag och hade feber och ont i halsen och allt därtill. Jajja, det hade kunna vara värre tänkte jag och snöt mig.
Men precis när jag blivit sängliggande så ringer jag min kära mamms. Som halvdäckad berättar att hon inte riktigt kan prata eftersom hon sitter på akuten. AKUTEN? Jaa, hon hade hjälp pappa med veden, och när de hade tre stockar kvar för dagen var hon ganska slut och råkade snubbla baklänges äver lite sly och flyger och landar så illa att hon BRYTER armbågen. Men herregud när får det här ett slut tänker jag? Nåja, det hade ju kunnat vara lårbenshalsen...
Och det senaste på otursfronten hände igår.
Nästan alla i teamet åkte och bowlade. Först tänkte jag inte följa med efteresom jag typ hatar att bowla. Jag tycker att det är jättekul först - tills jag bryter en nagel eller förlorar. Men sedan skulle typ alla med så då ville jag ju inte sitta hemma själv bara... Men Tessan fick jobba 11 timmar igår för det var så mycket att göra så hon orkade inte så vi tänkte att vi har en myskväll istället med sallad och Starbucks-latte.
Vi gjorde oss iordning och gick till salladsbaren och beställde oss en varsin tonfisksallad. Efter bara ett par tuggor säger jag att jag tycker att mina läppar svullnar av maten. På ena sidan kändes det nästan som att de hängde och det pirrade jättemycket och jättekonstigt i läpparna. Tessan tyckte också att det kändes liiite konstigt så vi tänkte att det var nog ingen fara. Det blev dock värre och värre hela tiden och tillslut liknade jag Linda Rosing eller Olinda från Paradise Hotel om ni kommer ihåg henne. Var bara stockholmskan som saknades. Men som sagt, det var nog ingen fara... Så Tessan smällde i sig hela sin sallad och jag lämnade bara lite. Även om jag också gav restriktioner till Terese om att ringa ambulans om jag började svullna i halsen eller blev medvetslös eller något..
På vägen hem höll Starbucks precis på att stänga och vi kände oss båda så konstiga och fick sådan fruktansvärd huvudvärk båda två så vi bestämde oss för att gå hem istället. Jag sa dock till Tessan att vi inte fick gå och lägga oss ensamma än eftersom vi kände oss så kontiga och eftersom åtminstone jag hade fått en allergisk reaktion på läpparna. Så vi satte oss hemma i receptionen en stund, jag med huvudet mellan benen efter ett tag eftersom jag hade en sådan fruktansvärt tryckande huvudvärk. Min kollega Eric hade berättat dagen innan att han är jätteallergisk mot jordnötter så jag visste att han hade tabletter så jag funderade på att ta en från honom... Med sedan tittar jag på Tessan och säger, men gud Tessan har du varit i solen idag? Du som jobbat? Du är ju helt röd! Då tittar hon på mig och säger: Ja, du med! Och jag vill inte vara taskig men jag tänkte förut när vi åt att, jaa, du har ju inte fått någon färg i ansiktet i alla fall... (Jag hade legat på stranden ett par timmar tidigare på dagen.) Då insåg vi att båda två fått en allergisk reaktion så vi ringde först vår doktor som sa åt oss att åka på sjukhuset på en gång! Det var vi inte helt sugna på så vi ringde den finska istället med hopp om att hon kunde hjälpa oss. Nope, inte hon heller. Det var Ögonaböj till sjukhuset som gällde alltså! Vi upp och hämtade passen och sedan ut och hitta en taxi! Min fråga till doktorn kanske också ska dokumenteras: "Can I drive there myself"? Hmm, jaså inte det.
Väl på sjukhuset blev vi visade till en liten skrubb med två sängar. "Välj sida", "Ta av kläderna så jag kan inspektera" och "har ni smörjt er med någon annan kräm eller annat eller haft på er något annorlunda material än ni brukar idag" var några av befallningarna och frågorna som yttrades.
Sedan fick vi alltså lägga oss på varsin av sängarna, de satte dropp på oss båda och sedan låg vi där en stund helt slutkörda och fick kortison intravinöst. Sedan fick vi två olika medeciner och lite restriktioner om vad vi får och inte får äta de närmsta dagarna. Mirakulöst nog så var huvudvärken borta och våra röda utslag försvunna efter dosen med kortison så vi körde förbi apoteket på vägen hem och sedan stupade vi båda i säng. Varken jag eller Tessan har nog varit så trött i hela vårt liv. Vi sov till klockan två idag, båda två! Helt galet. Och även när vi väl vaknat kände vi oss helt slutkörda.
Idag har jag jobbat fyra timmar på eftermiddagen och det gick ändå bra och jag har inte fått tillbaka mina utslag även om jag nu ser att jag börjar bli lite röd på armarna och ryggen så jag ska ta min kvällstablett nu. Tessan har dock fått både nya och fått tillbaka gamla utslag men de på armarna började gå tillbaka lite för henne så vi är nog snart som nya både hon och jag. Och jag måste säga, jag och Tessan gör mycket tillsammans men jag trodde ALDRIG att vi skulle ligga sida vid sida på en varsin sjukhussäng och få dropp samtidigt. Det var en ny upplevelse. Och trots att vi var skärrade båda två så gick det inte att låta bli att se det komiska i situationen så det kom en och annan skrattattack medans vi låg där med en varsin nål i armen...
Jag & Tessan på vårt stammisställe! Faces 4-ever ;)
Ps, låt aldrig en man agera fotograf.
Flygvärdinna
För en och en halv vecka sedan kom jag tillbaka från Sverige. Har varit många turer dit på sistone. Först destinationsbyte, sedan vulkanaskan som tvingade mig att bussa till Sverige och nu senast var det av en heeelt annan anledning.
För några månader sedan sökte jag nämligen ett nytt jobb, som cabin crew för TUIfly Nordic, vårt flygbolag. Börjar känna att det skulle vara fint att flytta hemåt av många anledningar, vill ha familjen lite närmare, bla. får min kära syster Pilla en bebis till i höst och jag vill inte missa en till, och framförallt har jag i många år drömt om att bli flygvärdinna. Och äntligen sökte de ny personal!
Så jag skrev ihop ett CV, skickade in detta och inte långt därefter fick jag göra ett servicetest online. Gick vidare från denna omgång till ett personlighetstest som jag också klarade med önskat resultat och när jag var hemma på vulkan-utvilning så hade jag en telefonintervju. Jag blev både glad och nervös när någon dag senare fick en tid för en intervjudag, med bla. gruppövningar, uniformsprovning och personlig intervju. Innan dess gjorde jag dock ett engelskatest eftersom detta också var ett krav.
Måndag 31/5 var det dags för min intervjudag. Landade i Sverige på söndag eftermiddag och min trogna vän och vapendragare Sandra kom och hämtade mig och sedan åkte vi till hennes karl och grillade och njöt av lite vår i Stockholm. Det var jättemysigt! Vi satt ute och surrade ett tag innan jag och Sandra åkte hem till henne och hennes föräldrar och sov där. Det var kul att se familjen Gustavssons residence i Huddinge. :) På morgonen gjorde min kära Sandra the och mackor till mig och sedan fick jag skjuts av hennes snälla pappa till Södermälarstrand.
Lagom till denna dag hade jag fått en spricka i foten och hoppade in på HK med TUI-blå kryckor som jag fått låna av Dr. Hiotakis. Förmiddagen bestod av gruppövningar, sedan åt vi lunch och jag vill tillägga här att en av tjejerna jag åt med precis visste vart Gullgård ligger. Tror till och med hon hade varit där och hon kände min gamla granne Jenny Jonsson eftersom de hade jobbat tillsammans - hur coolt är inte det. :) Världen är liten. När vi ätit upp vår ceasarsallad blev det en kort väntan innan vi kallades in en och en för en personlig intervju. En del kom ut ganska snart och skakade på huvudet. Väldigt Idol 2010. Medan vissa av oss kom ut lika ovetande som innan. Så när denna dag var över och jag med min stora resväska, en dator som jag skulle ta med mig från HK till Rhodos samt min egna väl tilltagna handväska och ett par kryckor tog tåget upp till Ånge så startade nästa väntan. Jag gick som på nålar i drygt en vecka tills jag i tisdags kväll kom hem från jobbet, slängde mig över datorn och loggade in på hotmail, höll tummarna det hårdaste jag kunde och äntligen fick se meddelandet jag väntat på:
"Välkommen på kurs"
Jippie! Jag blev helt överlycklig och kunde inte sluta fnissa när jag väl fått det efterlängtade beskedet. :) Det känns helt underbart och så spännande! Det känns dock jättemärkligt att jag nu VET att detta är min sista säsong. När ansökningarna kommer och det är dags att önska inför nästa säsong så kommer jag att stå vid sidan av eftersom jag redan vet vad jag ska göra. Verkligen en konstig känsla. Och jag som flyttar runt mellan länder tycker också att det känns en aning skrämmande att flytta till Stockholm. Jag tror tex att jag aldrig kommer att lära mig att åka tunnelbana... (Men det gör jag nog tillslut.) Och jag brukar känna mig livrädd på centralen eftersom alla har så bråttom hela tiden och nästan springer omkull en. Men det känns definitivt som att det är är nästa steg för mig, jag är riktigt nöjd och ser otroligt mycket fram emot att kursen börjar den 11 oktober. Då är det fyra veckor i skolbänken (det kan också vara i ett flygplan förstås... :)) innan jag är flygvärdinna på riktigt.
Alla flickors dröm? ;)
Rhodos 2010 - So far soo good
Tango, tango!
Flera av resebolagen har gemensam SOS International-genomgång ikväll på ett av Vings hotell, men jag jobbade till åtta (den tid det startade) och eftersom vi bara var så erfarna guider (;)) kvar på jobbet behövde jag, Minna och Marianne inte åka. Ganska skönt, fick veta det precis när vi höll på att packa ihop oss och bege oss ut till en taxi. Misstänker att det inte hänt så mycket sedan jag hade samma genomgång förra året. Det enda jag känner "neeeeej" inför var att jag låtit Tessan lämna kvar servicetelefonen hos mig så att jag kunde ha den när mötet började ifall den skulle ringa och jag ändå skulle komma senare. Pyttsan, det blev minnsan lite längre än så - Men det bjuder jag så gärna på! :)
Så nu har jag smällt i mig lite "middag" - färska jorgubbar! Och läst lite i min bok. Köpte en bok när jag var hemma som jag tyckte att jag kände igen men jag kunde inte komma på om jag läst den eller ej. Men det hade jag. Fast det gör inte så mycket för den är värsta bra faktiskt. "Där regnbågen slutar". (Cecilia Ahern) Samma författare som debuterade med "Ps. I love you", vilken jag tror att ni alla känner till, och den är ju som bekant också asbra.
Nu kom Tessan in och tog servicetelefonen iaf, men det ringde precis när jag skulle överlämna den så jag fick ta ett samtal iaf. Kanske hon får bjuda mig på en Mythos för besväret nästa vecka när vi är lediga samma dag! :)
Jag måste också berätta om det absolut roligaste som hänt idag. Jag och Minna hade lunch och bestämde oss för att gå till "I love Sallad" för att äta. (Dock inte sallad men soppa eftersom de inte har det så länge till eftersom det snart blir för varmt.) När vi närmar oss vårt mål ser jag att det sitter ett par därinne, en rödhårig kvinna och en man. Men det var inte det som var så spektakulärt - det var framförallt vad damen i fråga hade på sig! Det är det absolut värsta jag sett i hela mitt liv! Hon hade en kort tröja. Sedan hade hon ett par minimala shorts, där fettet hängde ut ovanför. Pricken över i är att hon har ett par vit-gråa, urtvättade stringtrosor, som sett sina bästa dagar, på sig som sticker upp en 2,5 dm på vardera höften och ovanför rumpan! Väldigt läckert! När jag får syn på detta armbågar jag Minna och väser något, eftersom jag är så chockad av uppenbarelsen att jag tillfälligt tappat andan. När vi väl har kommit in på resturangen tar jag hennes uppmärksamhet igen och viskar "jag tar detta på svenska, det är det värsta jag sett...hahah" varpå Minna armbågar mig i sidan! "Sscchh, jag berättar senare.." Ohh! Gissa om jag var förväntansfull!
När vi ätit upp vår kycklingsoppa, druckit ur vårt sodavatten och kommit 20 meter från resturangen på väg mot kringlan för att få oss en mugg takeaway-kaffe berättar hon äntligen. Damen i fråga är EN KÄND, FINSK, TANGOSÅNGERSKA!!!!! Inte nog med det så ska hon uppträda på "Elli" på söndag och vi har hennes poster hängandes i fönstret till vårt servicecenter! Hahahahaha, detta kan vara det roligaste på länge. Om jag hade vetat detta kanske jag hade smugit upp min mobil och tagit en bild - man hade kanska kunnat tjäna en femma eller två. Hahah ;)
